En ung man dör
Nu är jag hemma igen från Jämtland och äventyren där uppe. Det blev inte mer än en vilodag efter det, sen började vardagen igen - i form av arbete.
När jag dök upp på arbetsplatsen så var det en enda röra. De hade röjt en del av golvet och samlat ihop bråten som stod där på resten av ytan, så att det bitvis fanns stora högar att runda. Tydligen ska ett eller ett par andra företag hyra in sig i vår lokal, just på ytan som tömts. I stället för snitslar och konor kommer det att slås upp väggar, så att personal från de olika ställena inte ska kunna smita in till grannen och göra något fuffens. :P
Rent personalmässigt var det också lite rörigt. Det var ett par bekanta ansikten på plats, ett par fanns inte där och sen var det några sommarjobbare där. Rent objektivt konstaterade jag att ett par av sommarjobbarna var söta små flickor - en ren observation alltså, jag vet bättre än att hålla på och fjanta mig. :)
Så småningom kom jag in i det hela och när dagtidarna började gå hem blev jag ensam med mina bitches... jag menar sommarjobbare: M och D. :P Vi delade upp jobbet och körde på. Tiden gick långsamt och passet kändes väldigt långt. Jag blev åtminstone glatt överraskad när nattpersonalen kom och tog över, vilket innebar att jag slapp stänga maskinerna med det extrajobb som det innebär.
Av nattpersonalen fick jag också veta en dålig nyhet, närmare bestämt om ett dödsfall som hade drabbat en ung kille på jobbet. På en avdelning bredvid min jobbade en kille som hette S och som en gång kommit in på företaget som sommarjobbare, förmodligen för att hans mamma också jobbar där. Jag kände till honom och var väl egentligen inte sådär överförtjust i honom. Det var visserligen inget ont i honom, men jag tyckte att han kunde bli lite väl flamsig och gapig emellanåt.
En morgon i slutet av förra veckan hade tydligen S inte kommit till jobbet som han borde. Senare på dagen hade någon åkt hem till honom för att kolla läget och då låg han död i sin säng. Han hade förmodligen lagt sig att sova utan att vakna mer och fick därmed inte bli mer än 22 år gammal. Det var en chock att få höra om olyckshändelsen och det är tragiskt att någon inte ska få leva ett fullt liv, utan ryckas bort i förtid. Speciellt hemskt lär det förstås vara för hans föräldrar - säg den förälder som vill överleva sina barn!
När jag dök upp på arbetsplatsen så var det en enda röra. De hade röjt en del av golvet och samlat ihop bråten som stod där på resten av ytan, så att det bitvis fanns stora högar att runda. Tydligen ska ett eller ett par andra företag hyra in sig i vår lokal, just på ytan som tömts. I stället för snitslar och konor kommer det att slås upp väggar, så att personal från de olika ställena inte ska kunna smita in till grannen och göra något fuffens. :P
Rent personalmässigt var det också lite rörigt. Det var ett par bekanta ansikten på plats, ett par fanns inte där och sen var det några sommarjobbare där. Rent objektivt konstaterade jag att ett par av sommarjobbarna var söta små flickor - en ren observation alltså, jag vet bättre än att hålla på och fjanta mig. :)
Så småningom kom jag in i det hela och när dagtidarna började gå hem blev jag ensam med mina bitches... jag menar sommarjobbare: M och D. :P Vi delade upp jobbet och körde på. Tiden gick långsamt och passet kändes väldigt långt. Jag blev åtminstone glatt överraskad när nattpersonalen kom och tog över, vilket innebar att jag slapp stänga maskinerna med det extrajobb som det innebär.
Av nattpersonalen fick jag också veta en dålig nyhet, närmare bestämt om ett dödsfall som hade drabbat en ung kille på jobbet. På en avdelning bredvid min jobbade en kille som hette S och som en gång kommit in på företaget som sommarjobbare, förmodligen för att hans mamma också jobbar där. Jag kände till honom och var väl egentligen inte sådär överförtjust i honom. Det var visserligen inget ont i honom, men jag tyckte att han kunde bli lite väl flamsig och gapig emellanåt.
En morgon i slutet av förra veckan hade tydligen S inte kommit till jobbet som han borde. Senare på dagen hade någon åkt hem till honom för att kolla läget och då låg han död i sin säng. Han hade förmodligen lagt sig att sova utan att vakna mer och fick därmed inte bli mer än 22 år gammal. Det var en chock att få höra om olyckshändelsen och det är tragiskt att någon inte ska få leva ett fullt liv, utan ryckas bort i förtid. Speciellt hemskt lär det förstås vara för hans föräldrar - säg den förälder som vill överleva sina barn!
Kommentarer
Trackback
