Ur bildarkivet
Den här tycker jag är rätt listig. Men vem står sig egentligen på en dubbelmacka till lunch? :)
"Här kommer jag med lilla laxen!"
Det här blev ju lite annorlunda än jag hade tänkt mig. Men det är bara att gilla läget. :)
Jag har ju semester nu och har vistats en hel del ute på landet. Men idag åkte jag in till Västerås för att vara med på den sista jobbpuben före semestrarna. Egentligen brukar det vara segdragna historier, men de få på jobbet som jag har något privat umgänge med hade sagt att de skulle dit och då tänkte jag att jag kunde offra mig. Men vad händer? Jo, jag duschar och rakar mig hemma - glad i hågen - och laddar med en slurk cognac direkt ur flaskan. Sedan cyklar jag upp till jobbet, bara för att se att den stora samlingen bara bestod av ett tjugotal dönickar. :) Av det gäng som lovat dyka upp, fanns bara en - den s k "Surrpelle" - på plats. Men han var på väg hem till tjejen. Hon hade skrivit en rad SMS med hjärtan i och han verkade ivrig att komma iväg. :P Så då blev jag sittande med HL (en stjärna som OJ råkat ut för i sin butik, då han är en aning speciell som kund) ett tag innan jag drog hem för att se på friidrott. Eftersom jag har druckit kan jag inte åka någonstans, utan får vackert hålla mig där jag är. Det blir väl ett lämpligt tillfälle att skriva om Midsommarafton istället. :)
Midsommar tillbringades som vanligt på landet, ute i stugan. Syrran och hennes kille kunde inte, så det blev bara jag, morsan och farsan - samt morfar, som vi manfolk skjutsade ut och sedan hem igen på midsommarafton. Sen kom ligan med stockholmare också och firade traditionsenligt sin helg i torpet som ligger kanske femhundra meter bort. Där finns bl a O, en kille som är ett år yngre än jag och som en gång i världen var en av mina bästisar. Nu har vi i princip ingen kontakt, men det är tradition att jag knallar över dit ett par vändor under midsommarhelgens kvällar och hälsar på.
Besök blev det också nu i år. På midsommarafton var jag dit och hängde och det började med att vi satt och lyssnade på M. M är ihop med O:s kvinnliga äldsta kusin och pysslar en hel del med trubadurande. Han satt och plinkande på en gitarr och försökte få till lite allsång, men det gick sådär. :)
Halv elva ungefär fick O en ide: det skulle spelas Risk. Risk är ett strategispel som går ut på att skaffa sig världsherravälde. Spelplanen är en världskarta, indelad i territorier, och man sätter ut markörer här och var för att visa var man har sina arméer. Sedan turas man om att anfalla varandra, slå en oändlig mängd tärningsslag och förhoppningsvis erövra varandras områden. Det har blivit en liten tradition att jag, O och O:s pappa B spelar ett parti Risk på midsommarafton. Ibland har vi lyckats lura med någon annan, men nu har folk blivit avskräckta och det är bara vi tre förhärdade maktgalningar som håller på. :)
I år kom vi igång lite sent på kvällen och även om det såg bra ut för mig ett tag så hamnade vi efter någon timme i ett dödläge: jag satt och tryckte på Afrika och Sydamerika, O hade erövrat Nordamerika och Australien och B hade lyckats bygga en järnridå runt jättevärldsdelen Asien. Klockan började bli mycket och dessutom började B bli en aning full och oregerlig (satt mest och fes eller garvade istället för att göra sina drag). :) Därför enades vi klockan halv två om fred på jorden och oavgjort, så att vi skulle få sova någon gång. :P
Dagen efter var jag bara över någon timme. Då kastade vi hästsko. :) Det går till på så vis att man slår ner två järnpinnar i gräsmattan med 8-10 meters lucka; sedan står man vid den ena pinnen och försöker kasta hästskor så nära den andra pinnen som möjligt - helst runt om det går. När alla hästskor är kastade delas det ut poäng: tre poäng för en hästsko som ligger runt pinnen, annars en poäng för varje hästsko som ligger närmare än motståndarens bästa. Sen kör man matcher till någon poängsumma man kommer överens om. :) Jag och B bildade lag och körde mot andra lag. Ibland vann vi och ibland förlorade vi och det hela var inte så blodigt.
Det var väl det viktigaste, tror jag. Nu återstår bara att förklara rubriken. :) Det var så att jag, O och B satt och pratade om folk som betett sig illa och som vi råkat ut för. O hade varit en gång på ICA när det var rekorderliga köer till varje kassa. Då hade det kommit en liten östermalmskärring, trippande på höga klackar och viftande med ett paket rökt lax. "Här kommer jag med lilla laxen!" hade hon kvittrat glatt - samtidigt som hon trängt sig förbi hela kön och tryckt sig själv först av alla. :)
Vänta lite...
Det är något som inte stämmer med det här extraerbjudandet.... :)
Semester
Nu börjar det klia i skinnet och kännas att semestern är nära. Jag jobbar min sista dag på torsdag, sen är jag ledig i dryga fyra veckor. Semestern blev lite i tidigaste laget, men det blev som det blev. Man får ge och ta lite så att alla får hinna vara lediga innan sommaren är över.
Den sista veckan, vecka 29, är det Jämtland och rödingfiske som gäller. Vi åker till vårt vanliga ställe och det är bara att hoppas att vi har lite tur och får skapligt väder. Annars blir det väl diverse små äventyr som dyker upp eftersom. Är det någon av läsarna som har tid och lust att hitta på något, så är det bara att höra av sig. :)
Den sista veckan, vecka 29, är det Jämtland och rödingfiske som gäller. Vi åker till vårt vanliga ställe och det är bara att hoppas att vi har lite tur och får skapligt väder. Annars blir det väl diverse små äventyr som dyker upp eftersom. Är det någon av läsarna som har tid och lust att hitta på något, så är det bara att höra av sig. :)
Förtroenden..
För en stund sedan dök K - ej att förväxla med C, som kommenterar här på min blogg - upp på min msn. Hon är en av mina rätt få tjejkompisar, en före detta jobbarkompis som jag har en viss kontakt med fast hon inte längre jobbar kvar där jag är. Det händer att vi tar någon promenad och pratar diverse strunt om sånt som händer och sådär - inget mer än så.
K blev för en tid sen ihop med E, en yngre kille (han är 20, hon 27-28) som tidigare jobbade ihop med henne på hennes avdelning (Hon jobbade på en annan avdelning än jag på slutet av sin anställning, men bytte senare till E:s avdelning. Hon fick gå i samband med varslen förut.). Jag blev lite förvånad, men trodde att det kunde vara okej ändå. Jag har råkat på ett par av hennes ex och konstaterat att de sett ut som förvuxna skejtare och som verkat vara rätt puckade. Då var jag mer fundersam över hur det skulle bli för E. K berättade för mig att hon var hans första riktiga flickvän och med tanke på att hon tidigare har haft svårt att hålla ihop sina förhållanden, undrade jag om E en vacker dag skulle bli lämnad ensam och besviken.
På msn frågade jag i varje fall K hur det var och fick som svar att det inte var så bra. Hon började skriva och jag fick en kort berättelse serverad. Tydligen hade hon festat på i fredags och då varit otrogen mot E. E hade tydligen tagit dem - jag har ingen aning om vem killen var, men det gör det samma - och tagit en bild (där man i och för sig inte ser något). Denna bilden hade han som hämnd lagt ut på facebook med en s k taggning och nu hade K ångest, eftersom en stor del av hennes bekantskapskrets nu har fått veta vad hon har hittat på.
K loggade ut innan jag han utveckla mina åsikter om saken, så det får jag ta det någon annan gång. Men för att fatta mig kort: jag tycker inte direkt synd om henne. Man kanske kan tycka att det är att gå aningen långt att lägga ut bild som hämnd (jag fick känslan av att E fortfarande hade lagt ut den, även om bilden hade föreställt ett fullt pågående knull), men har förståelse för E och tycker att K får skylla sig själv. Hon är en vuxen människa, inte ett barn, och då får hon också ta konsekvenserna av sina handlingar. Det spelar inte heller någon roll att det var alkohol inblandat. Jag undrar lite vem killen var, varför hon bestämde sig för att det var en god ide att bjuda in honom på partaj - och hur hon kunde vara så dum att hon bestämde sig för att kasta av sig kläderna för honom. Jag lär väl få höra det senare, misstänker jag...
K blev för en tid sen ihop med E, en yngre kille (han är 20, hon 27-28) som tidigare jobbade ihop med henne på hennes avdelning (Hon jobbade på en annan avdelning än jag på slutet av sin anställning, men bytte senare till E:s avdelning. Hon fick gå i samband med varslen förut.). Jag blev lite förvånad, men trodde att det kunde vara okej ändå. Jag har råkat på ett par av hennes ex och konstaterat att de sett ut som förvuxna skejtare och som verkat vara rätt puckade. Då var jag mer fundersam över hur det skulle bli för E. K berättade för mig att hon var hans första riktiga flickvän och med tanke på att hon tidigare har haft svårt att hålla ihop sina förhållanden, undrade jag om E en vacker dag skulle bli lämnad ensam och besviken.
På msn frågade jag i varje fall K hur det var och fick som svar att det inte var så bra. Hon började skriva och jag fick en kort berättelse serverad. Tydligen hade hon festat på i fredags och då varit otrogen mot E. E hade tydligen tagit dem - jag har ingen aning om vem killen var, men det gör det samma - och tagit en bild (där man i och för sig inte ser något). Denna bilden hade han som hämnd lagt ut på facebook med en s k taggning och nu hade K ångest, eftersom en stor del av hennes bekantskapskrets nu har fått veta vad hon har hittat på.
K loggade ut innan jag han utveckla mina åsikter om saken, så det får jag ta det någon annan gång. Men för att fatta mig kort: jag tycker inte direkt synd om henne. Man kanske kan tycka att det är att gå aningen långt att lägga ut bild som hämnd (jag fick känslan av att E fortfarande hade lagt ut den, även om bilden hade föreställt ett fullt pågående knull), men har förståelse för E och tycker att K får skylla sig själv. Hon är en vuxen människa, inte ett barn, och då får hon också ta konsekvenserna av sina handlingar. Det spelar inte heller någon roll att det var alkohol inblandat. Jag undrar lite vem killen var, varför hon bestämde sig för att det var en god ide att bjuda in honom på partaj - och hur hon kunde vara så dum att hon bestämde sig för att kasta av sig kläderna för honom. Jag lär väl få höra det senare, misstänker jag...
...och kungen, han var förstås rasande!
Småkul klipp där Fredrik Lindström parodierar historikern Herman Lindqvist... Från humorprogrammet Pentagon. :P
En klassiker...
En fullträff
Det blev hektiskt på jobbet ikväll. Min kompanjon började se mör ut ganska tidigt och strax före klockan 18 stack han in på toa och rävade. Sen stack han hem och då blev jag ensam kvar på mitt skift. Det var bara att springa runt och slita arslet av sig, det. :P Sen var tanken att jag skulle bli avlöst av nattskiftet, men då visade det sig att en av två var borta där också. Hon som var kvar är lite skrajsen av sig, så hon fick köra den allra simplaste maskinen medan jag stängde ner den som jag själv höll på med.
EM-tipset på jobbet går skapligt hittills. Efter tio matcher ligger jag på åttonde plats och nosar på de fem översta prisplatserna. Men det kan svänga fort - några feltips så är jag långt ner i listan. Idag fick jag i alla fall in min första fullträff: Polen-Ryssland slutade 1-1, precis som jag hade gissat. :) Nu får jag hoppas att jag har lite flyt i fortsättningen också....
Förresten hoppas jag att det där som skiftkompisen hade inte var smittsamt. Jag tror att jag ska ta en klunk cognac i förebyggande syfte. :P När det gäller den sjuke nattskiftaren så är jag lite tveksam. Ibland undrar jag om han simulerar. Fast jag vet ju inte, så jag ska väl kanske inte säga för mycket. :)
EM-tipset på jobbet går skapligt hittills. Efter tio matcher ligger jag på åttonde plats och nosar på de fem översta prisplatserna. Men det kan svänga fort - några feltips så är jag långt ner i listan. Idag fick jag i alla fall in min första fullträff: Polen-Ryssland slutade 1-1, precis som jag hade gissat. :) Nu får jag hoppas att jag har lite flyt i fortsättningen också....
Förresten hoppas jag att det där som skiftkompisen hade inte var smittsamt. Jag tror att jag ska ta en klunk cognac i förebyggande syfte. :P När det gäller den sjuke nattskiftaren så är jag lite tveksam. Ibland undrar jag om han simulerar. Fast jag vet ju inte, så jag ska väl kanske inte säga för mycket. :)
En lugn helg
Helgen har varit lugn och jag har mest varit ute på landet och jäst. Igår släpade jag i båten och var ute och metade, men det blev bara några små abborrar som jag slängde tillbaka igen. Jag kunde konstatera att det skulle behöva utföras arbete på risvasen i Lasjön, då endast en stör stack upp över vattenytan. Samtidigt är det lite knepigt också, för det verkar som att en del ris har drivit iväg efter vårfloden. Jag slängde ut mitt bete på vad som borde ha varit behörigt avstånd från riset, men fastnade ändå flera gånger i något skräp på botten.
Annars har ju fotbolls-EM börjat och det är trevligt. Jag är rätt så idrottsintresserad och när det gäller fotboll så brukar jag hänga med när det är större mästerskap. På jobbet är det en tjomme som kör ett stort EM-tips och där är jag med. Tipset går ut på att man ska tippa resultatet i alla 24 gruppspelsmatcherna, vilka fyra lag som går till semifinal och vilket lag som vinner. Det är ett raffnerat poängsystem som kan ge en 0-100 poäng per match, beroende på hur rätt man tippat (man får även poäng om man har tippat fel, men inte lika många) och han som håller i tipset brukar maila ut ställningen i tipsligan på kvällen efter varje spelomgång. Efter gårdagens matcher hade jag tydligen legat på 12:e plats. Det är 65 personer som deltar och de 5 bästa får pris, så det är bara att hänga i. :)
Tyvärr kommer jag att missa Sveriges båda första matcher. Den första går i morgon kväll, när jag jobbar! Visst kan jag släpa fram en radio och lyssna, men det är inte samma sak som att titta på tv. :) Sen tror jag att nästa match går på fredag, men då räknar jag med att vara utanför Norrtälje och delta i det årliga 24-timmarsmetet där. Det är tufft att missa saker sådär, men man kan inte vara överallt på samma gång. :P
En kväll i juni
Här sitter man och glor - på datorn och ibland på tv:n, där det just nu visas friidrott från Oslo. :P Halvseg är jag, dels beroende på att jag inte sov så länge i natt men också för att jag börjar längta efter semester. Kroppen börjar kännas allmänt mör och det är tur att det bara är två veckor kvar att jobba innan det är dags för fyra veckors ledighet.
Igår var det nationaldag och ledigt och jag var ute på en riktig långfärd då, bara för att få meta lite. Först åkte jag till Krister i Harbo, vilket är minst åtta mil från Västerås. Sedan åkte jag med honom på metarkula i Tierp, vilket är ytterligare sex-sju mil bort. Det är väl kanske knepigt att åka så långt, men vad gör man inte? Jag har ju varken barn eller lyxhustru, så då kan jag väl lägga mina slantar på små utflykter.
Det har regnat en hel del här och det är därför mycket vatten i alla diken och åar. Så var det även igår och när vi kom fram och såg hur strid strömmen var i Tämnarån. Vattnet var i och för sig inte så grumligt, men den hårda strömmen och det höga vattnet gjorde att man kunde räkna med besvärligt fiske. Dels så driver flötet iväg fort som f-n när det strömmar, vilket gör att eventuella hungriga fiskar får svårt att hänga med, dels ser man inte all växtlighet och riskerar att fastna i näckrosor och skit som försvunnit under ytan när vattnet stigit. :P
Jag tog rygg på Krister och vi gick iväg så att vi var längst bort av alla. Terrängen var rätt djävlig: högt gräs, tuvor och så ett par vattenfyllda diken som vi fick hoppa över. Jag hade problem på mitt första ställe och satte fast grejerna i botten ganska omgående. Krister å sin sida lyckades faktiskt få en abborre bredvid. På onsdagsmetena finns en regel om att man måste stanna en kvart på sin startplats och när den kvarten hade gått, drog jag som en avlöning. Krister fortsatte förbi mig bort mot ett ställe där ett dike rann ut. Jag provade några ställen och närmade mig sakta diket där Krister stod.
När jag kom nära, såg jag hur Krister slungade upp en braxen på några hekto. "Djävlar" tänkte jag - och snabbade på lite. Det visade sig att han hade fått 6-7 fiskar bredvid diket och hade tagit en klar ledning över mig. Själv hade jag inte fått en fisk vid det laget, så jag hoppade över diket och ställde mig nedströms. Där såg det lovande ut, tyckte jag. Men först hände inget där heller, förrän jag fick en ide. I kanten växte en del gräs - gräs som nu var täckt av vatten. Utanför gräset kunde man skymta någon sorts nate en bit under ytan, men mellan naten och gräset var det ett par luckor där det såg ut att vara någorlunda stillastående vatten. Där tråcklade jag ner grejerna och då nappade det en del. Jag fick abborrar, någon mört, någon sarv och till och med en björkna (eller "Björkman", som min svåger skulle ha sagt). Krister såg det och kom älgande, men han fick ingenting när han rände förbi mig.
Napperioden varade inte så länge, men när jag gick hem så undrade jag om jag inte hade kommit i kapp Krister. Vid vågen visade det sig att jag hade rätt: jag vägde in 1360 gram och han 1280 gram. :D Det var ett par andra som hade fått lite mer, så det blev en tredjeplats för mig och en fjärdeplats för Krister. Sen var det bara hemresan kvar. Vi kom tillbaka till Harbo strax före halv elva och klockan var nästan halv tolv innan jag äntligen klev in genom dörren i lyan i Västerås. :P Då blev det en snabb dusch och sedan sänggång. När klockan ringde klockan sex var jag en smula dåsig. :)
Igår var det nationaldag och ledigt och jag var ute på en riktig långfärd då, bara för att få meta lite. Först åkte jag till Krister i Harbo, vilket är minst åtta mil från Västerås. Sedan åkte jag med honom på metarkula i Tierp, vilket är ytterligare sex-sju mil bort. Det är väl kanske knepigt att åka så långt, men vad gör man inte? Jag har ju varken barn eller lyxhustru, så då kan jag väl lägga mina slantar på små utflykter.
Det har regnat en hel del här och det är därför mycket vatten i alla diken och åar. Så var det även igår och när vi kom fram och såg hur strid strömmen var i Tämnarån. Vattnet var i och för sig inte så grumligt, men den hårda strömmen och det höga vattnet gjorde att man kunde räkna med besvärligt fiske. Dels så driver flötet iväg fort som f-n när det strömmar, vilket gör att eventuella hungriga fiskar får svårt att hänga med, dels ser man inte all växtlighet och riskerar att fastna i näckrosor och skit som försvunnit under ytan när vattnet stigit. :P
Jag tog rygg på Krister och vi gick iväg så att vi var längst bort av alla. Terrängen var rätt djävlig: högt gräs, tuvor och så ett par vattenfyllda diken som vi fick hoppa över. Jag hade problem på mitt första ställe och satte fast grejerna i botten ganska omgående. Krister å sin sida lyckades faktiskt få en abborre bredvid. På onsdagsmetena finns en regel om att man måste stanna en kvart på sin startplats och när den kvarten hade gått, drog jag som en avlöning. Krister fortsatte förbi mig bort mot ett ställe där ett dike rann ut. Jag provade några ställen och närmade mig sakta diket där Krister stod.
När jag kom nära, såg jag hur Krister slungade upp en braxen på några hekto. "Djävlar" tänkte jag - och snabbade på lite. Det visade sig att han hade fått 6-7 fiskar bredvid diket och hade tagit en klar ledning över mig. Själv hade jag inte fått en fisk vid det laget, så jag hoppade över diket och ställde mig nedströms. Där såg det lovande ut, tyckte jag. Men först hände inget där heller, förrän jag fick en ide. I kanten växte en del gräs - gräs som nu var täckt av vatten. Utanför gräset kunde man skymta någon sorts nate en bit under ytan, men mellan naten och gräset var det ett par luckor där det såg ut att vara någorlunda stillastående vatten. Där tråcklade jag ner grejerna och då nappade det en del. Jag fick abborrar, någon mört, någon sarv och till och med en björkna (eller "Björkman", som min svåger skulle ha sagt). Krister såg det och kom älgande, men han fick ingenting när han rände förbi mig.
Napperioden varade inte så länge, men när jag gick hem så undrade jag om jag inte hade kommit i kapp Krister. Vid vågen visade det sig att jag hade rätt: jag vägde in 1360 gram och han 1280 gram. :D Det var ett par andra som hade fått lite mer, så det blev en tredjeplats för mig och en fjärdeplats för Krister. Sen var det bara hemresan kvar. Vi kom tillbaka till Harbo strax före halv elva och klockan var nästan halv tolv innan jag äntligen klev in genom dörren i lyan i Västerås. :P Då blev det en snabb dusch och sedan sänggång. När klockan ringde klockan sex var jag en smula dåsig. :)
Femma och tvåa
Idag var det DM i mete. Det är en av de viktigare tävlingarna under året, eftersom den är uttagningstävling till SM. Nu är inte SM i mete någon jättegrej - inte så att TV kommer och filmar - men det är ett kul äventyr, som jag gärna vill vara med på ifall jag får. Är man ett gäng som åker iväg ihop så brukar det bli en trevlig liten sällskapsresa. :)
På DM tävlar man både individuellt och i lag och i år hade vi lyckats få ihop följande lag: Jag, Jocke, Krister och Magnus. Magnus och hans tjej skulle åka själva till tävlingen, medan Jocke och Krister skulle åka från Harbo och plocka upp mig i Sala. Men det gick väl sådär. Halv åtta ringde de och hade problem: de hade punktering!
Egentligen var det väl ingen riktig punktering, utan mera ett fel som fick bilen att bete sig som en bil gör vid en punktering. Jocke hade haft en spricka på fälgen till ett av bakhjulen och hade haft bilen inne på lagning för det för någon vecka sedan. Nu trodde han att allt var lugnt, men så var inte fallet. Sprickan måste ha dykt upp igen och gjort så att det blivit en stor bula på däcket, som fick hela hjulet att wobbla och som gjorde att det lät fördjävligt när han körde bilen.
Lyckligtvis hade de hunnit rätt långt, så jag behövde bara åka kanske en mil för att hämta dem - en bit bortom Isätra utanför Sala. Där stod de och såg konfunderade ut. Med stor möda lyckades vi stuva in allt folk och alla prylar i min lilla bil. Jocke och Krister är i samma storlek som jag och framför allt Jocke lät ansträngd, när han försökte klämma in sig i baksätet bredvid ett berg av spön, hinkar och kläder. :P
Sen bar det av med en j-la fart. Vi hade tappat en del tid och jag erkänner att jag gasade på en smula för att ta igen förseningen. :P Men vi kom fram i alla fall, anmälde oss och gick ut och började fiska. Det var väl lite småkulet väder, med mulet och duggregn, men det var bara att gilla läget. Vi skulle ju fiska på ett normalt sett ganska bra ställe och om det bara nappade lite så skulle det bli lättare att strunta i regndropparna.
Men det var som förgjort. Jag började med mitt 7-meters metspö och fick efter långt tragglande en pytteliten snorgärs. Det var det enda som behagade nappa, så då började jag fiska med kastspö och bottenmete. Det gav en liten björkna, men inget mer, och vid det här laget gick både Jocke och Krister förbi mig för att leta upp nya platser. Ingen av dem hade fått någon fisk alls då. Så småningom flyttade jag mig också, men det var nästan lönlöst - ingenstans nappade det!
För att korta av historien så visade det sig att fisket idag var totalt uruselt. Jag fick ihop fyra små fiskar på fyra timmars fiske och de vägde drygt tre hekto ihop. :P Ändå hade jag mer än både Jocke och Krister - som hade två respektive noll fiskar. :) Magnus hade något tiotal gram mer än mig i vikt, så han var ankaret i vårt lag. :P
Märkligt nog kom jag faktiskt femma i herrseniorklassen och fick pris. Så dåligt var det alltså idag! Om man ser till vikten så var jag förvånansvärt nära att kvalificera mig till SM (de tre bästa går vidare) och det kändes lite surt att jag inte kunde ha fått en liten fisk till. I lag så lyckades vi faktiskt slå ett gäng och kom på andra plats, efter Fagersta som var överlägsna. Eftersom bara vinnarlagen går till SM så missade vi där också.
Det var väl inte sådär jättemuntert i bilen på vägen hem. Men det blev lite bättre stämning när jag berättade om en present som jag hade köpt till Jocke och Krister. Jag har ju åkt med dem en del på fiske under vintern och försommaren och lite som en kul grej köpte jag en flaska skaplig cognac åt dem. Jocke har en bastu i ett hus på sin gård, där han brukar köra "After Fish" - och jag tänkte att flaskan kunde vara ett lämpligt bidrag... :)
På DM tävlar man både individuellt och i lag och i år hade vi lyckats få ihop följande lag: Jag, Jocke, Krister och Magnus. Magnus och hans tjej skulle åka själva till tävlingen, medan Jocke och Krister skulle åka från Harbo och plocka upp mig i Sala. Men det gick väl sådär. Halv åtta ringde de och hade problem: de hade punktering!
Egentligen var det väl ingen riktig punktering, utan mera ett fel som fick bilen att bete sig som en bil gör vid en punktering. Jocke hade haft en spricka på fälgen till ett av bakhjulen och hade haft bilen inne på lagning för det för någon vecka sedan. Nu trodde han att allt var lugnt, men så var inte fallet. Sprickan måste ha dykt upp igen och gjort så att det blivit en stor bula på däcket, som fick hela hjulet att wobbla och som gjorde att det lät fördjävligt när han körde bilen.
Lyckligtvis hade de hunnit rätt långt, så jag behövde bara åka kanske en mil för att hämta dem - en bit bortom Isätra utanför Sala. Där stod de och såg konfunderade ut. Med stor möda lyckades vi stuva in allt folk och alla prylar i min lilla bil. Jocke och Krister är i samma storlek som jag och framför allt Jocke lät ansträngd, när han försökte klämma in sig i baksätet bredvid ett berg av spön, hinkar och kläder. :P
Sen bar det av med en j-la fart. Vi hade tappat en del tid och jag erkänner att jag gasade på en smula för att ta igen förseningen. :P Men vi kom fram i alla fall, anmälde oss och gick ut och började fiska. Det var väl lite småkulet väder, med mulet och duggregn, men det var bara att gilla läget. Vi skulle ju fiska på ett normalt sett ganska bra ställe och om det bara nappade lite så skulle det bli lättare att strunta i regndropparna.
Men det var som förgjort. Jag började med mitt 7-meters metspö och fick efter långt tragglande en pytteliten snorgärs. Det var det enda som behagade nappa, så då började jag fiska med kastspö och bottenmete. Det gav en liten björkna, men inget mer, och vid det här laget gick både Jocke och Krister förbi mig för att leta upp nya platser. Ingen av dem hade fått någon fisk alls då. Så småningom flyttade jag mig också, men det var nästan lönlöst - ingenstans nappade det!
För att korta av historien så visade det sig att fisket idag var totalt uruselt. Jag fick ihop fyra små fiskar på fyra timmars fiske och de vägde drygt tre hekto ihop. :P Ändå hade jag mer än både Jocke och Krister - som hade två respektive noll fiskar. :) Magnus hade något tiotal gram mer än mig i vikt, så han var ankaret i vårt lag. :P
Märkligt nog kom jag faktiskt femma i herrseniorklassen och fick pris. Så dåligt var det alltså idag! Om man ser till vikten så var jag förvånansvärt nära att kvalificera mig till SM (de tre bästa går vidare) och det kändes lite surt att jag inte kunde ha fått en liten fisk till. I lag så lyckades vi faktiskt slå ett gäng och kom på andra plats, efter Fagersta som var överlägsna. Eftersom bara vinnarlagen går till SM så missade vi där också.
Det var väl inte sådär jättemuntert i bilen på vägen hem. Men det blev lite bättre stämning när jag berättade om en present som jag hade köpt till Jocke och Krister. Jag har ju åkt med dem en del på fiske under vintern och försommaren och lite som en kul grej köpte jag en flaska skaplig cognac åt dem. Jocke har en bastu i ett hus på sin gård, där han brukar köra "After Fish" - och jag tänkte att flaskan kunde vara ett lämpligt bidrag... :)
Om ni behöver leja in en underhållare....
... så varför inte ta den här mannen? Jag tror att om man slår upp ordet "awsome" i en engelsk ordbok, så får man fram en bild på "Uffe Balla Balla". :P
