Vita Vidder
Nu har det fallit snö här och det ser helt plötsligt ut som om det skulle bli vinter i vinter också. Vi får se hur länge det varar, bara. :) Jag slänger upp en gammal småtrevlig schlager här, bara för att bidra till er allmänbildning. Det här är Family Four med låten "Vita Vidder", som de kom femma-sexa med i Eurovision Song Contest 1971. :P Den passar ju bra nu när det är vitt ute. :D
Jag vill förresten be er lägga märke till den långe, skäggige mannen till vänster. Han hette Pierre Isacsson och hade som soloartist en liten hit med låten "Då går jag ner i min källare". Låten passar in lite på mig, eftersom jag på sätt och vis bor i en källare, men den är inte så märkvärdig och jag låter er slippa den här (den som vill får väl söka). :P
Pierre Isacsson fick inte någon riktig skjuts på sin karriär, utan blev mest anlitad som artist på finlandsfärjor och mindre tillställningar. Hans allra sista spelning ägde tyvärr rum på en båt vid namn M/S Estonia och han kom inte levande ifrån den katastrofen. Om jag kommer ihåg vad jag läste förut så hittade de honom drunknad och kunde åtminstone ta hem honom och begrava honom. Vi får hoppas att han vilar i frid!
Jag vill förresten be er lägga märke till den långe, skäggige mannen till vänster. Han hette Pierre Isacsson och hade som soloartist en liten hit med låten "Då går jag ner i min källare". Låten passar in lite på mig, eftersom jag på sätt och vis bor i en källare, men den är inte så märkvärdig och jag låter er slippa den här (den som vill får väl söka). :P
Pierre Isacsson fick inte någon riktig skjuts på sin karriär, utan blev mest anlitad som artist på finlandsfärjor och mindre tillställningar. Hans allra sista spelning ägde tyvärr rum på en båt vid namn M/S Estonia och han kom inte levande ifrån den katastrofen. Om jag kommer ihåg vad jag läste förut så hittade de honom drunknad och kunde åtminstone ta hem honom och begrava honom. Vi får hoppas att han vilar i frid!
Rester
Man ska inte småäta sent på kvällarna. Det kan vara farligt - och inte bara på sikt. Jag kom hem från jobbet för en stund sedan och fick för mig att jag skulle nalla lite ur kylskåpet. Först plockade jag fram en skvätt mjölk, sedan skulle jag plocka ett par korvar ur en öppnad konservburk. Då skar jag mig och fick sitta med en papperstuss mot fingret en stund. Det hade aldrig hänt om jag hade haft lite bättre disciplin och skippat småätandet. :P
Appropå mat så fick vi lite oväntat tilltugg på jobbet. Jag och Surrpelle hade beställt käk ihop med det gänget som brukar hämta på pizzeria Ibbes varje onsdag. Maten brukar dyka upp i det största fikarummet och halv sju gick vi dit och väntade. Men där fanns redan en hel del kallskuret framlagt. Det visade sig vara rester från en bjudning som höjdarna inom företaget haft ihop med en kund som varit på besök. Det var inte dåliga grejer: ost, kex, melonbitar,druvor, salami och ett par sorters lufttorkad skinka. Hon som bar ut grejerna sade att det bara var att ta och vi plockade åt oss diverse små godbitar. Man kände sig lite grann som en fattig som fick nådasmulor från de rikas bord. :)
Sån där finmat ser vi aldrig till annars, men när det blir kundbesök då ska det tydligen fjäskas. Likaså är det lite skillnad på arbetare och tjänstemän. En f d skiftkompis började som ingenjör och berättade att det var ganska vanligt att de fick vaniljbullar och diverse sorters fikabröd när de hade sina planeringsmöten. Sådant ser vi inte heller till, direkt. Vi får vara glada om vi får en lussekatt till lucia. :) Nåja, de blir väl bara feta av allt ätande och stillasittande. :P
Annars går jag väl och väntar på kallgrader och det ser lovande ut inför helgen. Det vore kul om det kunde bli hållbara isar, så att jag kunde komma ut och fiska åtminstone under jullovet. Helgerna ligger ju så bra till, att jag kommer att vara ledig 11 dagar i rad trots att jag bara tar ut två dagar från tidkontot. :)
Förresten: undrar om något av det där kallskurna var olämpligt för min mage? Jag fick nämligen rännskita ett par timmar efter lunchen. :P I övrigt så har min mage ändå blivit bättre, sedan jag började käka omeprazol. Jag har inte haft sura uppstötningar på rätt länge nu - på sin höjd rapar jag någon gång extra efter maten. :P Man får bara hoppas att det inte blir någon reaktion när jag slutar med pillren sen. De funkar ju på så vis att de neutraliserar magsyran och om jag har otur så blir jag magsur igen. Men det får vi se i så fall...
Appropå mat så fick vi lite oväntat tilltugg på jobbet. Jag och Surrpelle hade beställt käk ihop med det gänget som brukar hämta på pizzeria Ibbes varje onsdag. Maten brukar dyka upp i det största fikarummet och halv sju gick vi dit och väntade. Men där fanns redan en hel del kallskuret framlagt. Det visade sig vara rester från en bjudning som höjdarna inom företaget haft ihop med en kund som varit på besök. Det var inte dåliga grejer: ost, kex, melonbitar,druvor, salami och ett par sorters lufttorkad skinka. Hon som bar ut grejerna sade att det bara var att ta och vi plockade åt oss diverse små godbitar. Man kände sig lite grann som en fattig som fick nådasmulor från de rikas bord. :)
Sån där finmat ser vi aldrig till annars, men när det blir kundbesök då ska det tydligen fjäskas. Likaså är det lite skillnad på arbetare och tjänstemän. En f d skiftkompis började som ingenjör och berättade att det var ganska vanligt att de fick vaniljbullar och diverse sorters fikabröd när de hade sina planeringsmöten. Sådant ser vi inte heller till, direkt. Vi får vara glada om vi får en lussekatt till lucia. :) Nåja, de blir väl bara feta av allt ätande och stillasittande. :P
Annars går jag väl och väntar på kallgrader och det ser lovande ut inför helgen. Det vore kul om det kunde bli hållbara isar, så att jag kunde komma ut och fiska åtminstone under jullovet. Helgerna ligger ju så bra till, att jag kommer att vara ledig 11 dagar i rad trots att jag bara tar ut två dagar från tidkontot. :)
Förresten: undrar om något av det där kallskurna var olämpligt för min mage? Jag fick nämligen rännskita ett par timmar efter lunchen. :P I övrigt så har min mage ändå blivit bättre, sedan jag började käka omeprazol. Jag har inte haft sura uppstötningar på rätt länge nu - på sin höjd rapar jag någon gång extra efter maten. :P Man får bara hoppas att det inte blir någon reaktion när jag slutar med pillren sen. De funkar ju på så vis att de neutraliserar magsyran och om jag har otur så blir jag magsur igen. Men det får vi se i så fall...
Småkul
Fredag
... men jag har inte fått helg än. I ett förfluget ögonblick lovade jag att åka in och jobba i morgon också, så det är bara att bita ihop. :P
Jag lagade nyss till en köttbullsomelett. Det är enkelt och gott. Nu ska jag väl häcka ett tag framför tv:n och datorn, få se om jag ser på någon film eller om det som visas på tv duger.
I brist på annat kan jag slänga upp ett litet klipp från filmen Esarparen, närmare bestämt från rättegången där Ernst-Hugo Järegårds rollfigur står anklagad för mord. :)
Jag lagade nyss till en köttbullsomelett. Det är enkelt och gott. Nu ska jag väl häcka ett tag framför tv:n och datorn, få se om jag ser på någon film eller om det som visas på tv duger.
I brist på annat kan jag slänga upp ett litet klipp från filmen Esarparen, närmare bestämt från rättegången där Ernst-Hugo Järegårds rollfigur står anklagad för mord. :)
Blandat
Så var det torsdag kväll. Jag var och simmade nyss och ska väl gå och knyta mig om en stund. Det har väl inte hänt så förtvivlat mycket, men jag kan väl ta det som har varit i alla fall.
Igår var jag in till Sala på fiskeklubbens höstmöte. Jag räknade till fjorton tappra själar som hade dykt upp, varav två - jag och en som heter Magnus - inte var pensionärer. Det är ont om ungdomar i klubben, kan man säga. :) Vår kassör Holger orkade vara med, trots sin sjukdom. Han såg trött ut och jag inbillar mig att han hade magrat en aning, men jag skulle vilja tro att slutet inte är omedelbart förestående. Men det kan förstås gå fort när cancern väl sätter fart.
Vi som var där pratade i varje fall lite strunt, drack kaffe och åt smörgåstårta. Sen fick vi ut programmet över vinterns fiskeövningar och det var optimistiskt som vanligt, med första fisketävlingen inlagd 15 december. Som vädret ser ut nu, lär det nog bli svårt att komma ut på några isar så tidigt. :)
Jag har sett på lite film sen sist också, två stycken närmare bestämt. Den ena heter Profitörerna och bygger på en gammal bok som Leif GW Persson skrev någon gång på 70-talet. I filmens början blir en polsk prostituerad mördad i sin lägenhet i Stockholm. Polisen försöker förstås lösa fallet och får börja nysta i en härva av skumraskaffärer, med hallickar och diverse affärsmän som skor sig på prostitutionen i Stockholm.
I huvudrollerna har vi två rätt så kända skådisar: Krister Henriksson och Sven Wollter. Henriksson spelar kommissarien Lewin, som ser ut som en försynt skolgosse men är både slug och målmedveten. Medan Lewin är kontoristtypen, är Jarnebring - spelad av Sven Wollter - en gatans man. Jarnebring jobbar som spanare, vanligtvis civilklädd - och tillsammans med sin bilkompis Molin gör han sitt jobb genom att patrullera, göra husrannsakningar eller skrämma skiten ur smågangstrar i största allmänhet. Wollter är både rolig och trovärdig som råbarkad tuffing och han är den här filmens stora behållning.
Profitörerna är ett stycke stabil underhållning, kort och gott. Det är en intressant historia, skådespelarinsatserna - förutom en, men jag kommer till den - är stabila och det är kul att se alla snutar åka omkring i målade Volvo 240. Utan att säga för mycket, kan jag säga att slutet på filmen är lite ovanligt. Betyget blir en stark 3:a av 5 från mig.
Leif GW Persson gör ett kort inhopp i filmen och när jag såg honom kände jag inte igen honom, så som han såg ut för sådär 30 år sedan. Men när han började prata, kan man säga att alla tvivel suddades ut. :) Man kan nog säga att han är en bättre författare än skådespelare. :P
Förut köpte jag en box med en gammal svensk tv-serie som heter "Skånska Mord". Den handlar förstås om mord, närmare bestämt om några mord i Skåne på 30- och 40-talet. Ernst-Hugo Järegård gör alla huvudroller och det var mycket för att jag var nyfiken på honom som jag köpte boxen.
"Esarparen" handlar om diverse händelser som inträffade vid en kvarn nära orten Esarp 1932. Huvudpersonen Nils Andersson är en förmögen man på drygt femtio år, som lever nära kvarnen med sin fru Hanna. Nils intresse för sin överviktiga och sjukliga fru har sedan länge svalnat och han föredrar att istället sätta på sin 17-åriga piga så fort tillfälle ges (något som Hanna känner till). Nils och Hanna kommer överens om att skiljas och Nils lovar sin fru en stor summa pengar om hon accepterar.
En kväll hittas Hanna död i vattnet nedanför kvarnen. Hon har drunknat, men har även märken på halsen - något som tyder på att någon har försökt strypa henne. Maken Nils blir misstänkt för mord och ställs inför rätta. Han har ekonomiska motiv att ta livet av sin fru och allt pekar på att han är skyldig, men han nekar ihärdigt till alla anklagelser....
Esarparen är inte alls någon dum film. Järegård är mycket bra i huvudrollen som den ytterst osympatiska affärsmannen och fotot är mycket fint, vilket gör att det liksom infinner sig en kuslig stämning. Det som drar ner är väl att flera av de övriga skådespelarna är rätt usla och det är inte så konstigt att jag inte känner igen dem (de fick väl inte så många andra roller). Jag ger även denna film betyget 3 av 5 - mest för Järegård. När jag får tid ska jag se de andra filmerna i boxen. :)
Igår var jag in till Sala på fiskeklubbens höstmöte. Jag räknade till fjorton tappra själar som hade dykt upp, varav två - jag och en som heter Magnus - inte var pensionärer. Det är ont om ungdomar i klubben, kan man säga. :) Vår kassör Holger orkade vara med, trots sin sjukdom. Han såg trött ut och jag inbillar mig att han hade magrat en aning, men jag skulle vilja tro att slutet inte är omedelbart förestående. Men det kan förstås gå fort när cancern väl sätter fart.
Vi som var där pratade i varje fall lite strunt, drack kaffe och åt smörgåstårta. Sen fick vi ut programmet över vinterns fiskeövningar och det var optimistiskt som vanligt, med första fisketävlingen inlagd 15 december. Som vädret ser ut nu, lär det nog bli svårt att komma ut på några isar så tidigt. :)
Jag har sett på lite film sen sist också, två stycken närmare bestämt. Den ena heter Profitörerna och bygger på en gammal bok som Leif GW Persson skrev någon gång på 70-talet. I filmens början blir en polsk prostituerad mördad i sin lägenhet i Stockholm. Polisen försöker förstås lösa fallet och får börja nysta i en härva av skumraskaffärer, med hallickar och diverse affärsmän som skor sig på prostitutionen i Stockholm.
I huvudrollerna har vi två rätt så kända skådisar: Krister Henriksson och Sven Wollter. Henriksson spelar kommissarien Lewin, som ser ut som en försynt skolgosse men är både slug och målmedveten. Medan Lewin är kontoristtypen, är Jarnebring - spelad av Sven Wollter - en gatans man. Jarnebring jobbar som spanare, vanligtvis civilklädd - och tillsammans med sin bilkompis Molin gör han sitt jobb genom att patrullera, göra husrannsakningar eller skrämma skiten ur smågangstrar i största allmänhet. Wollter är både rolig och trovärdig som råbarkad tuffing och han är den här filmens stora behållning.
Profitörerna är ett stycke stabil underhållning, kort och gott. Det är en intressant historia, skådespelarinsatserna - förutom en, men jag kommer till den - är stabila och det är kul att se alla snutar åka omkring i målade Volvo 240. Utan att säga för mycket, kan jag säga att slutet på filmen är lite ovanligt. Betyget blir en stark 3:a av 5 från mig.
Leif GW Persson gör ett kort inhopp i filmen och när jag såg honom kände jag inte igen honom, så som han såg ut för sådär 30 år sedan. Men när han började prata, kan man säga att alla tvivel suddades ut. :) Man kan nog säga att han är en bättre författare än skådespelare. :P
Förut köpte jag en box med en gammal svensk tv-serie som heter "Skånska Mord". Den handlar förstås om mord, närmare bestämt om några mord i Skåne på 30- och 40-talet. Ernst-Hugo Järegård gör alla huvudroller och det var mycket för att jag var nyfiken på honom som jag köpte boxen.
"Esarparen" handlar om diverse händelser som inträffade vid en kvarn nära orten Esarp 1932. Huvudpersonen Nils Andersson är en förmögen man på drygt femtio år, som lever nära kvarnen med sin fru Hanna. Nils intresse för sin överviktiga och sjukliga fru har sedan länge svalnat och han föredrar att istället sätta på sin 17-åriga piga så fort tillfälle ges (något som Hanna känner till). Nils och Hanna kommer överens om att skiljas och Nils lovar sin fru en stor summa pengar om hon accepterar.
En kväll hittas Hanna död i vattnet nedanför kvarnen. Hon har drunknat, men har även märken på halsen - något som tyder på att någon har försökt strypa henne. Maken Nils blir misstänkt för mord och ställs inför rätta. Han har ekonomiska motiv att ta livet av sin fru och allt pekar på att han är skyldig, men han nekar ihärdigt till alla anklagelser....
Esarparen är inte alls någon dum film. Järegård är mycket bra i huvudrollen som den ytterst osympatiska affärsmannen och fotot är mycket fint, vilket gör att det liksom infinner sig en kuslig stämning. Det som drar ner är väl att flera av de övriga skådespelarna är rätt usla och det är inte så konstigt att jag inte känner igen dem (de fick väl inte så många andra roller). Jag ger även denna film betyget 3 av 5 - mest för Järegård. När jag får tid ska jag se de andra filmerna i boxen. :)
Nära...
Jag köpte ju andelsspel till dagens V75 och för en stund sedan satt jag och följde eländet på tv 4. Det gick bra och efter sex lopp av sju hade jag alla rätt. I sista loppet hade jag häst nummer 2 som spik och när den tog ledningen såg det bra ut. Det såg bra ut ända in på upploppet, men då kom det upp en häst på utsidan som gick förbi strax före mål!
Jag tänkte en massa fula ord - de där som rimmar på "sjuk", "nalle" och "hitta" - och konstaterade att jag istället för en vinst på några tusenlappar fick nöja mig med en sketen hundring. Så kan det bli! :D
Jag tänkte en massa fula ord - de där som rimmar på "sjuk", "nalle" och "hitta" - och konstaterade att jag istället för en vinst på några tusenlappar fick nöja mig med en sketen hundring. Så kan det bli! :D
Långpromenad
Idag var jag ute och gick på förmiddagen. Jag började med att gå förbi där Lasse O bor och titta om det var någon hemma, men det var det inte. Då gick jag mot Rätt Pris, vek av och gick via Kungsängsskolan längs med Sörskogsleden tills jag kom fram dit där gamla Vega/Silverrasten fanns. Väl där gick jag under tunneln, fortsatte längs med Västeråsvägen och vek upp längs vägen förbi Rockland och Silvergruvan. Den vägen gick jag tills jag kom fram till gamla Styrars skola.
Där funderade jag på om jag skulle svänga höger in mot staden, men jag kände mig pigg och bestämde mig för att gå rakt på och gick till Måns Ols istället. Där kunde jag också ha svängt höger, men istället fortsatte jag längs strandvägen och ner på Skugganområdet. Jag gick över gamla riks-70 vid gamla Mici Elektronik och fortsatte hemåt i en båge längs Josefsdalsvägen, i en båge runt Ekeby Dammar och till sist genom stan.
Det här säger bara något för den läsare som hittar i Sala. :) Men jag gick in på eniro.se och körde punkt-till punkt. Då landade rundan på drygt 11 kilometer. :P Det är inte så illa pinkat av en trähäst. :P
Där funderade jag på om jag skulle svänga höger in mot staden, men jag kände mig pigg och bestämde mig för att gå rakt på och gick till Måns Ols istället. Där kunde jag också ha svängt höger, men istället fortsatte jag längs strandvägen och ner på Skugganområdet. Jag gick över gamla riks-70 vid gamla Mici Elektronik och fortsatte hemåt i en båge längs Josefsdalsvägen, i en båge runt Ekeby Dammar och till sist genom stan.
Det här säger bara något för den läsare som hittar i Sala. :) Men jag gick in på eniro.se och körde punkt-till punkt. Då landade rundan på drygt 11 kilometer. :P Det är inte så illa pinkat av en trähäst. :P
Helg igen
Nu är det helg och det blir nog lugnt. OJ fyller år och jag ska nog dit på fika. Annars är det inget speciellt inplanerat, mer än att jag ska kolla på V75 på lördag. Jag köpte en travandel för att ha något att göra under en timme.
Lugnet är nog bra för min mage annars. Jag har haft problem med helsbränna och sura uppstötningar under en tid och igår var jag till min familjeläkare på besök. Jag fick beskriva mina besvär och hon kände på min mage, lyssnade på hjärta och lungor och kollade blodtrycket. Förmodligen var det frågan om någon sorts magkatarr och jag fick utskrivet en burk Omeprazol, som jag ska ta ett piller av varje dag nu framöver. De såg läskiga ut, pillen - hälften blå, hälften orange. :)
I övrigt ska jag undvika stress, alkohol, kaffe och kryddstark mat. Det gjorde tydligen heller inget om jag gick ner i vikt. :P
Lugnet är nog bra för min mage annars. Jag har haft problem med helsbränna och sura uppstötningar under en tid och igår var jag till min familjeläkare på besök. Jag fick beskriva mina besvär och hon kände på min mage, lyssnade på hjärta och lungor och kollade blodtrycket. Förmodligen var det frågan om någon sorts magkatarr och jag fick utskrivet en burk Omeprazol, som jag ska ta ett piller av varje dag nu framöver. De såg läskiga ut, pillen - hälften blå, hälften orange. :)
I övrigt ska jag undvika stress, alkohol, kaffe och kryddstark mat. Det gjorde tydligen heller inget om jag gick ner i vikt. :P
Ingen bio
Jag åkte ner på stan för en stund sedan, lite på chans. Tanken var att jag skulle gå och se Skyfall - den senaste filmen om James Bond. När jag kom till kön vid kassorna såg jag på tv-skärmarna att det bara fanns ett fåtal platser kvar till den föreställningen jag tänkte gå på. Det antalet minskade drastiskt och när jag hade en bit kvar till kassan stod det helt plötsligt "fullsatt". Så var det med den saken. :)
Egentligen är det nästan lite skönt att jag inte fick gå på bion. Jag är nämligen rätt trött. :P Jag jobbade ju i söndags, så min kropp känner det precis som om det vore fredagkväll nu. Men så är det inte, utan jag ska upp i morgon och jobba en dag till innan det är helg.
Morsan fyller 60 i morgon också. Gratulationerna kommer nog att äga rum på lördag till största delen, för det är då som Emma och Petter kommer till Sala.
Nu blir det väl lite allmänt slöande här, resten av kvällen. :P
Egentligen är det nästan lite skönt att jag inte fick gå på bion. Jag är nämligen rätt trött. :P Jag jobbade ju i söndags, så min kropp känner det precis som om det vore fredagkväll nu. Men så är det inte, utan jag ska upp i morgon och jobba en dag till innan det är helg.
Morsan fyller 60 i morgon också. Gratulationerna kommer nog att äga rum på lördag till största delen, för det är då som Emma och Petter kommer till Sala.
Nu blir det väl lite allmänt slöande här, resten av kvällen. :P
Dagens fuling :P
Tre goda filmer
Idag var andra söndagen i rad som spenderades på jobbet. Det gick segt och djävlades en del, men jag antar att jag får ta hand om eländet nu i veckan i stället. Extrajobbet innebär i alla fall extra slantar i sinom tid och det är jag beredd att stå ut med. :P
Sen sist har jag sett tre filmer och det har varit så lyckat att alla tre har varit ganska bra. Det är väl inte värre än att jag gör en kort summering. :)
I Crazy Heart är Jeff Bridges ("The Dude" i "The Big Lebowski") den stora stjärnan, flankerad av Colin Farrell och Maggie Gyllenhaal. Bridges spelar Bad Blake, en åldrande countrysångare vars karriär är på väg neråt. Blake turnerar fortfarande med sina gamla låtar, men spelningarna äger numera rum på bowlinghallar eller små halvsjaskiga hak. Han är pank och försupen och hankar sig fram utan större förhoppningar inför framtiden.
Plötsligt dyker dock en kvinna upp i hans liv. Hon är journalist och lyckas via en kompis till Blake få en intervju med den gamle sångaren. Tycke uppstår och de båda inleder en inte helt friktionsfri relation.
Crazy Heart är en film som är lite som countrymusik i stort: rätt enkel och jordnära, men också mysig och hemtrevlig. Jeff Bridges är bra och trovärdig i huvudrollen och Maggie Gyllenhaal funkar också i rollen som hans kärlek (även om man funderar över vad hennes rollfigur ser hos den gamle nedgångne figuren). Till och med Colin Farrell är helt okej, i rollen som Bad Blakes gamle bandmedlem Tommy Sweet.
Både Jeff Bridges och Colin Farrell sjunger i filmen och det låter inte så tokigt. Jag hittade inga bra klipp från filmen på youtube, bara det här där Jeff Bridges sitter i någon tv-show och kör en låt. Det är lågmält, men rätt bra.
Filmen får förresten 4 av 5 i betyg av mig. :P
Erin Brockovich gick på tv i fredags kväll och jag var osäker på om jag hade sett hela filmen förut. Den verkade bekant, men den var så pass bra att jag stannade uppe och såg hela.
Julia Roberts gör en av sina mest kända roller i filmen. Hon spelar en ensamstående trebarnsmorsa, som har svårt att få det att gå ihop med det ekonomiska. Med lite flyt och jävlaranamma lyckas hon dock fixa jobb på en liten advokatbyrå, trots att hon egentligen saknar de nödvändiga förkunskaperna. Av en slump kommer hon över en mapp över ett gammalt bortglömt fall. Det handlar om ett litet samhälle där många av invånarna har blivit sjuka, möjligen beroende på utsläpp av s k sexvärt krom i grundvattnet nära en stor industri. Hon bestämmer sig för att gräva djupare i fallet och kommer en jätteskandal på spåren.
Filmen är lite av en klassisk amerikansk framgångssaga, med vanliga hederliga medborgare som kämpar mot alla odds (och vinner). Det är en bra historia, som inte blir sämre av att den handlar om en verklig person och bygger på verkliga händelser. Roberts funkar fint i huvudrollen, Albert Finney är kul som hennes temperamentsfulle chef och Aaron Eckheart gör ett hederligt och bra jobb som hennes kärlek och trygga famn på hemmaplan.
Den här rullen får också 4 av 5 av mig.
När jag kom hem efter jobbet låg jag och slöade ett tag, innan jag fick för mig att gräva i filmhögen. Då fick jag tag på den gamla klassikern Casablanca, från 1942 (!) - en rulle som i vissa undersökningar räknas som världens genom tiderna bästa, men som jag inte sett förrän nu.
Handlingen utspelar sig under andra världskriget i staden Casablanca, som jag tror ligger i Marocko men som i filmen verkar tillhöra Frankrike. Staden är en smältdegel där såväl tyskar som fransmän blandar sig med lokalbefolkningen och där en hel del intriger pågår för jämnan. För många är staden en anhalt på vägen till USA och de nödvändiga utresetillstånden står högt i kurs hos de talrika flyktingar som anländer. Rick (spelas av Humphrey Bogart) är amerikan och driver ett café, dit de flesta förr eller senare kommer. Han var en gång en ung idealist, men känner sig nu lurad av livet och är mest intresserad av att tjäna så mycket pengar som han kan.
Men en dag kommer hans gamla kärlek Ilsa (spelad av svenska Ingrid Bergman) och hennes nya man inramlande genom dörren och väcker onda minnen till liv. Rick och Ilsa hade en romans i Paris, men den dag då de skulle fly ihop undan tyskarna så lämnade hon honom. Nu är Ilsa ihop med en tjeckisk frihetskämpe och de båda är i desperat behov av utresetillstånd. Rick råkar som av en händelse sitta på ett par sådana, men frågan är om han vill hjälpa paret.
Casablanca är en stämningsfull film, så mycket går jag med på. Dialoger och intriger funkar också, men är inte så speciella. När det gäller de romantiska inslagen så är jag inte alls så övertygad. Humphrey Bogart är cool, men Ingrid Bergmans skådespeleri är ganska taffligt. Jag tycker att hon spelar över och att hon mest går omkring med en ängslig min och stirrande blick - lite som karaktären Rowena i filmen om Ivanhoe. :) Som helhet är filmen ändå okej, men inte hamnar den på någon personlig topplista. 3 av 5 i betyg får det bli! :P
Sen sist har jag sett tre filmer och det har varit så lyckat att alla tre har varit ganska bra. Det är väl inte värre än att jag gör en kort summering. :)
I Crazy Heart är Jeff Bridges ("The Dude" i "The Big Lebowski") den stora stjärnan, flankerad av Colin Farrell och Maggie Gyllenhaal. Bridges spelar Bad Blake, en åldrande countrysångare vars karriär är på väg neråt. Blake turnerar fortfarande med sina gamla låtar, men spelningarna äger numera rum på bowlinghallar eller små halvsjaskiga hak. Han är pank och försupen och hankar sig fram utan större förhoppningar inför framtiden.
Plötsligt dyker dock en kvinna upp i hans liv. Hon är journalist och lyckas via en kompis till Blake få en intervju med den gamle sångaren. Tycke uppstår och de båda inleder en inte helt friktionsfri relation.
Crazy Heart är en film som är lite som countrymusik i stort: rätt enkel och jordnära, men också mysig och hemtrevlig. Jeff Bridges är bra och trovärdig i huvudrollen och Maggie Gyllenhaal funkar också i rollen som hans kärlek (även om man funderar över vad hennes rollfigur ser hos den gamle nedgångne figuren). Till och med Colin Farrell är helt okej, i rollen som Bad Blakes gamle bandmedlem Tommy Sweet.
Både Jeff Bridges och Colin Farrell sjunger i filmen och det låter inte så tokigt. Jag hittade inga bra klipp från filmen på youtube, bara det här där Jeff Bridges sitter i någon tv-show och kör en låt. Det är lågmält, men rätt bra.
Filmen får förresten 4 av 5 i betyg av mig. :P
Erin Brockovich gick på tv i fredags kväll och jag var osäker på om jag hade sett hela filmen förut. Den verkade bekant, men den var så pass bra att jag stannade uppe och såg hela.
Julia Roberts gör en av sina mest kända roller i filmen. Hon spelar en ensamstående trebarnsmorsa, som har svårt att få det att gå ihop med det ekonomiska. Med lite flyt och jävlaranamma lyckas hon dock fixa jobb på en liten advokatbyrå, trots att hon egentligen saknar de nödvändiga förkunskaperna. Av en slump kommer hon över en mapp över ett gammalt bortglömt fall. Det handlar om ett litet samhälle där många av invånarna har blivit sjuka, möjligen beroende på utsläpp av s k sexvärt krom i grundvattnet nära en stor industri. Hon bestämmer sig för att gräva djupare i fallet och kommer en jätteskandal på spåren.
Filmen är lite av en klassisk amerikansk framgångssaga, med vanliga hederliga medborgare som kämpar mot alla odds (och vinner). Det är en bra historia, som inte blir sämre av att den handlar om en verklig person och bygger på verkliga händelser. Roberts funkar fint i huvudrollen, Albert Finney är kul som hennes temperamentsfulle chef och Aaron Eckheart gör ett hederligt och bra jobb som hennes kärlek och trygga famn på hemmaplan.
Den här rullen får också 4 av 5 av mig.
När jag kom hem efter jobbet låg jag och slöade ett tag, innan jag fick för mig att gräva i filmhögen. Då fick jag tag på den gamla klassikern Casablanca, från 1942 (!) - en rulle som i vissa undersökningar räknas som världens genom tiderna bästa, men som jag inte sett förrän nu.
Handlingen utspelar sig under andra världskriget i staden Casablanca, som jag tror ligger i Marocko men som i filmen verkar tillhöra Frankrike. Staden är en smältdegel där såväl tyskar som fransmän blandar sig med lokalbefolkningen och där en hel del intriger pågår för jämnan. För många är staden en anhalt på vägen till USA och de nödvändiga utresetillstånden står högt i kurs hos de talrika flyktingar som anländer. Rick (spelas av Humphrey Bogart) är amerikan och driver ett café, dit de flesta förr eller senare kommer. Han var en gång en ung idealist, men känner sig nu lurad av livet och är mest intresserad av att tjäna så mycket pengar som han kan.
Men en dag kommer hans gamla kärlek Ilsa (spelad av svenska Ingrid Bergman) och hennes nya man inramlande genom dörren och väcker onda minnen till liv. Rick och Ilsa hade en romans i Paris, men den dag då de skulle fly ihop undan tyskarna så lämnade hon honom. Nu är Ilsa ihop med en tjeckisk frihetskämpe och de båda är i desperat behov av utresetillstånd. Rick råkar som av en händelse sitta på ett par sådana, men frågan är om han vill hjälpa paret.
Casablanca är en stämningsfull film, så mycket går jag med på. Dialoger och intriger funkar också, men är inte så speciella. När det gäller de romantiska inslagen så är jag inte alls så övertygad. Humphrey Bogart är cool, men Ingrid Bergmans skådespeleri är ganska taffligt. Jag tycker att hon spelar över och att hon mest går omkring med en ängslig min och stirrande blick - lite som karaktären Rowena i filmen om Ivanhoe. :) Som helhet är filmen ändå okej, men inte hamnar den på någon personlig topplista. 3 av 5 i betyg får det bli! :P
