King of Kong - a fistful of quarters

Jag hade tänkt sticka ut och hitta på något idag innan jobbet, men det är kallt, regnigt och blåsigt ute och inte särskilt inbjudande. Istället har jag ägnat en stund åt att se på film. Det fick bli "King of Kong", som jag fick i födelsedagspresent förut av min kära syster. :)

För vissa är datorspel blodigt allvar, inte bara en hobby. Den stora fixstjärnan på datorspelsnördarnas himmel är Billy Mitchell, som i början av 80-talet satte världsrekord i Nintendos arkadspel "Donkey Kong".  Mitchell har utsetts till "gamer of the century" och hans världsrekord ansågs länge vara oslagbart. Men 2003 lyckades mellanstadieläraren och småbarnspappan Steve Wiebe inte bara slå rekordet utan också passera magiska en miljon poäng. För Mitchell och hans anhängare är det här oacceptabelt: det talas om konspirationer och om manipulerade spelmaskiner. Det hela utvecklar sig till en duell, mellan den excentriske och stöddige Mitchell och den ärlige och jordnära Wiebe, om vem som är den bäste spelaren - "the King of Kong".

Filmen är en dokumentär och även om människorna man möter verkar helt osanna, existerar de faktiskt på riktigt. :) Man känner sig som en besökare i nördarnas värld och även om man känner sympati för somliga - t ex den härlige poängräknaren och rekordregistreraren Walther Day - är det inte alltid särskilt smickrande bilder som ges av folk. Många passar bra in i schablonbilden av en nörd: de är bleka, finniga och har tjocka glasögon - och tycks leva på pizza alla dagar i veckan. "Utmanaren" Steve Wiebe känns lite som den mystiske främlingen som kommer in och rör om i nördarnas hierarki. Wiebe är "hjälten" som mot alla odds - det är åtskilliga som inte vill att han vinner - kämpar renhårigt för att besegra en motståndare som använder fula trix.

"King of Kong" är en fascinerande och rätt rolig film och jag ger den 4/5 i betyg. Faktum är att jag blev lite spelsugen av att se den... :P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0