schtellans

Idag fick vi finbesök från Finland på jobbet. På fabriken har vi en platschef och de som kom var platschefens chef, platschefens chefs chef och platschefens chefs chefs chef - självaste "presidenten". =) Det var dels frågan om ett rutinbesök, men också en sorts inspektion. Vår fabrik är nämligen en av de största i koncernen och eftersom vi sitter på ett stort sammanlagt kunnande - ägarna har växlat, men man har gjort elektronik i huset i tiotals år - förväntas vi vara ett av de ställen som ska dra upp det totala resultatet. Nu har det gått knackigt en tid, så cheferna förväntades på förhand vara en smula vresiga.

Inför besöket har det förekommit en period av ihärdigt putsande. Maskiner har gjorts rena, bänkar tömts på skräp och diverse föremål som vi inte ska låtsas om att vi använder (radio t ex) har helt kallt gömts. Idag kom min förman ut och hjälpte till att skura golvet och det var på håret att det blev klart i tid. Vi fick också order om att vänta med lunchen tills sällskapet gått genom verkstaden, för att verkstadsgolvet skulle vara befolkat och se producerande ut. :)

I vår lina har vi en relativt ny och ganska dyr maskin. Vår förman förvarnade om att chefssällskapet säkert skulle vilja se hur deras dyra investering fungerade. Det hampade sig så att jag var närmast till hands när besökarna kom och maskinen skulle demonstreras. Maskinen var laddad med kort, som skickades fram automatiskt ett och ett längs ett band fram till hjärtat av linan - lackcellen - där korten lackas och sedan skickas vidare genom en ugn för härdning.

Första kortet gick bra. Jag lyste med en UV-lampa under körningen för att visa tydligt hur lacken lades på "penseldrag för penseldrag" (egentligen sprayas den, men strunt samma). Cheferna verkade intresserade och ställde någon fråga som jag försökte besvara på tafflig engelska. När andra kortet kom, larmade roboten! Det kom upp ett felmeddelande och jag fick försöka rätta till felet med cheferna och de lokala förmännen hängande över axeln. Det var egentligen inget komplicerat fel, men det var en synnerligen pressande situation och ibland kan fel av den här typen djävlas. Medan jag grejade försökte jag förklara vad jag gjorde och jag hörde högste chefen mumla något skämtsamt i stil med "I didn't tatsch änysing..." . :P Det tog någon minut att fixa och under tiden hann jag bli en smula kallsvettig. :) Sen körde jag igång och till min stora lättnad fungerade maskinen då. Framför allt förmännen verkade bli lättade och jag fick veta i efterhand att det krånglat på tidigare ställen och att cheferna började bli halvhärskna när de kom till oss. :P Vi var också glada, för när besökarna försvann fick vi äntligen gå och äta....