The Wrestler
Randy är medelålders och har levt ett hårt liv som har tärt på hans kropp, både utvändigt och invändigt. Han hör dåligt, ser dåligt, har dålig rygg och ett hjärta som håller på att ge upp för gott. Hans dotter vill inte veta av honom och hans enda vän är en strippa, som han betraktar som sin vän trots att han måste betala för hennes sällskap. Men en gång var Randy känd som "the ram", en framgångsrik fribrottare vars matcher sändes på tv och drog storpublik. Han brottas fortfarande, men matcherna sker allt längre från rampljuset och det blir alltmer tydligt att åldern börjar ta ut sin rätt. Samtidigt är brottningen Randys liv och passion och det är bara i ringen som han känner sig kraftfull och älskad. Innerst inne drömmer Randy om att få ordning på sitt privata liv, men som han själv säger: "Vem vill ha ett gammalt utslitet stycke kött?"
Mickey Rourke spelar huvudrollen som "the Ram" och han är fullkomligt lysande. Hans egna liv påminner om rollfigurens och hans slitna, ärrade kropp behövde sannolikt inte förändras mycket för att passa in i filmen. Ett grundläggande tema i "the Wrestler" är längtan efter den tid som flytt och där kan jag känna igen mig. Jag kan själv tänka tillbaka på tiden i gymnasiet, då jag var ung och rask, hade fler vänner än nu och hade möjligheter som jag i efterhand ångrar att jag inte gjorde något bättre av. "The Ram" försöker ändra det förflutna, på så vis att han söker upp sin dotter och försöker gottgöra det faktum att han inte varit någon bra far. Men vissa saker som har skett går inte att ändra på, det man kan försöka göra är att leva i nuet. Jag själv får också finna mig i att vissa av mina gamla vänner inte längre vill veta av mig och att jag i bästa fall kan räknas som "mogen och charmig" , snarare än "ung och lovande". Det gäller att gilla läget och göra så gott man kan med det man har. :)
Betyget då? Det blir full pott faktiskt (5/5). Filmen berörde mig och jag kände starkt för Mickey Rourkes gamle brottare. Kunde de inte ha låtit honom få en Oscar istället för Sean Penn? Den sistnämnde har väl fått priser ändå i sina dagar. :)
Mickey Rourke spelar huvudrollen som "the Ram" och han är fullkomligt lysande. Hans egna liv påminner om rollfigurens och hans slitna, ärrade kropp behövde sannolikt inte förändras mycket för att passa in i filmen. Ett grundläggande tema i "the Wrestler" är längtan efter den tid som flytt och där kan jag känna igen mig. Jag kan själv tänka tillbaka på tiden i gymnasiet, då jag var ung och rask, hade fler vänner än nu och hade möjligheter som jag i efterhand ångrar att jag inte gjorde något bättre av. "The Ram" försöker ändra det förflutna, på så vis att han söker upp sin dotter och försöker gottgöra det faktum att han inte varit någon bra far. Men vissa saker som har skett går inte att ändra på, det man kan försöka göra är att leva i nuet. Jag själv får också finna mig i att vissa av mina gamla vänner inte längre vill veta av mig och att jag i bästa fall kan räknas som "mogen och charmig" , snarare än "ung och lovande". Det gäller att gilla läget och göra så gott man kan med det man har. :)
Betyget då? Det blir full pott faktiskt (5/5). Filmen berörde mig och jag kände starkt för Mickey Rourkes gamle brottare. Kunde de inte ha låtit honom få en Oscar istället för Sean Penn? Den sistnämnde har väl fått priser ändå i sina dagar. :)
Kommentarer
Trackback
