Påskafton - en fjäder i hatten
På påskafton var det tävling i Revsund, som låg inte långt från där vi bodde. Parkeringen var vid den s k Revsundslogen och arrangemanget verkade engagera hela byn. Det såldes korv och dricka och hamburgare före och efter start - och på kvällen skulle de visst köra en pubafton på platsen.
Vid Revsund ser Revsundssjön mer ut som en kanal än en stor sjö; den är några hundra meter och liknar en älv som ringlar sig iväg mellan granklädda branter. Ifjol var vi med på tävling här, så jag hade ett ställe som jag kände till på förhand och som jag trodde på. Det låg ungefär en halvtimmes promenad från starten och var lite som en "potta" - ett område med djupt vatten inklämt mellan två grunda områden. Det var dit jag tänkte gå även denna dag.
Vid utgången påminde tävlingsledaren om att tävlingen ingick i en påskcup om fyra tävlingar och tog fram långfredagens segrare, en karl med det hockeyklingande namnet Peter Forsberg. Egentligen hade de tänkt ha en ledartröja, men eftersom de inte hittade någon fick han sätta en påskfjäder i hatten så att han inte skulle slippa undan så lätt ute på isen. :)
När vi gick ut, gick jag och tittade efter ett par röda pinnar som jag hade för mig markerade ett grund som var början på "pottan" jag letade efter. Jag hade sällskap av några från gänget som jag bode ihop med och det var både bra och dåligt: bra för att de kunde vara till hjälp med att leta fisk, dåligt för att de förmodligen skulle komma springande och borra ikring mig ifall jag hittade fisk på egen hand.
Det visade sig vara trögare än dagen innan, men de fiskar som nappade tog i så att det sprakade i spötoppen. Jag hade tur och fick några flythål med många fiskar och när vi gick in i sörjan som var då - värmen hade gjort att skaren hade smält - trodde jag att jag hade mer än kompisarna. Det visade sig vara 7,4 kg och vid invägningen ledde jag! Men till sist kom en liten kraftig karl in med ett halvkilo mer i påsen, så jag fick nöja mig med en andraplats. Peter Forsberg fick i princip ingen fisk alls, så vi stod och diskuterade om jag kanske skulle gå upp i ledning totalt i cupen. Vid prisutdelningen tog jag ett kuvert med en femhundring i - inte alls illa!
På kvällen firades det en del och vi käkade påsklunch ihop uppe på gården. Det var lite vanliga grejer som ägg och sill, samt potatisgratäng och en lokal specialitet som hette "tjälknul" eller nåt. :P Den här gången tog tanten 380 spänn för kalaset! Djäkla skata! Någon hade någonstans på hotellet hittat en kvarglömd vibrator, i form av en delfin. Denna delfin dök upp i diverse skämt under resten av resan - om någon verkade pigg så undrade folk om han/hon hade lånat den för att liva upp sig en stund. :)
På vägen ner till bostadshuset funderade vi på att ta genvägen över gärdet. Jag var lite berusad, så jag gick med på att agera försökskanin. Med raska kliv stegade jag ut på snötäcket - sedan sade det "ploff!" och jag låg och kravlade med snö upp till midjan. Det var egentligen ganska givet att skaren inte skulle hålla, med tanke på att det hade varit tio plusgrader hela dagen... :P De andra garvade rått innan de hjälpte mig upp. Tur att de inte lät mig sitta fast i alla fall... :P
Vid Revsund ser Revsundssjön mer ut som en kanal än en stor sjö; den är några hundra meter och liknar en älv som ringlar sig iväg mellan granklädda branter. Ifjol var vi med på tävling här, så jag hade ett ställe som jag kände till på förhand och som jag trodde på. Det låg ungefär en halvtimmes promenad från starten och var lite som en "potta" - ett område med djupt vatten inklämt mellan två grunda områden. Det var dit jag tänkte gå även denna dag.
Vid utgången påminde tävlingsledaren om att tävlingen ingick i en påskcup om fyra tävlingar och tog fram långfredagens segrare, en karl med det hockeyklingande namnet Peter Forsberg. Egentligen hade de tänkt ha en ledartröja, men eftersom de inte hittade någon fick han sätta en påskfjäder i hatten så att han inte skulle slippa undan så lätt ute på isen. :)
När vi gick ut, gick jag och tittade efter ett par röda pinnar som jag hade för mig markerade ett grund som var början på "pottan" jag letade efter. Jag hade sällskap av några från gänget som jag bode ihop med och det var både bra och dåligt: bra för att de kunde vara till hjälp med att leta fisk, dåligt för att de förmodligen skulle komma springande och borra ikring mig ifall jag hittade fisk på egen hand.
Det visade sig vara trögare än dagen innan, men de fiskar som nappade tog i så att det sprakade i spötoppen. Jag hade tur och fick några flythål med många fiskar och när vi gick in i sörjan som var då - värmen hade gjort att skaren hade smält - trodde jag att jag hade mer än kompisarna. Det visade sig vara 7,4 kg och vid invägningen ledde jag! Men till sist kom en liten kraftig karl in med ett halvkilo mer i påsen, så jag fick nöja mig med en andraplats. Peter Forsberg fick i princip ingen fisk alls, så vi stod och diskuterade om jag kanske skulle gå upp i ledning totalt i cupen. Vid prisutdelningen tog jag ett kuvert med en femhundring i - inte alls illa!
På kvällen firades det en del och vi käkade påsklunch ihop uppe på gården. Det var lite vanliga grejer som ägg och sill, samt potatisgratäng och en lokal specialitet som hette "tjälknul" eller nåt. :P Den här gången tog tanten 380 spänn för kalaset! Djäkla skata! Någon hade någonstans på hotellet hittat en kvarglömd vibrator, i form av en delfin. Denna delfin dök upp i diverse skämt under resten av resan - om någon verkade pigg så undrade folk om han/hon hade lånat den för att liva upp sig en stund. :)
På vägen ner till bostadshuset funderade vi på att ta genvägen över gärdet. Jag var lite berusad, så jag gick med på att agera försökskanin. Med raska kliv stegade jag ut på snötäcket - sedan sade det "ploff!" och jag låg och kravlade med snö upp till midjan. Det var egentligen ganska givet att skaren inte skulle hålla, med tanke på att det hade varit tio plusgrader hela dagen... :P De andra garvade rått innan de hjälpte mig upp. Tur att de inte lät mig sitta fast i alla fall... :P
Kommentarer
Trackback
