schtellans

I helgen gjorde jag min isfiskepremiär för den här säsongen. Jag och Niklas från Harbo åkte upp till Sundsvall och startade lite fint på ett av landets bästa abborrvatten - Björköfjärden utanför Njurunda.

Sedan något år har det börjat ploppa upp en hel drös med bloggar om fiske på nätet. En av dem skrivs av två fisketokar som båda heter Fredrik - den ene från Sundsvall, den ene från Vimmerby. I bloggen pratas det mycket om tävlingar i pimpelfiske så här års och pimpelfiskare från hela Sverige är där i bloggen och snokar och kommenterar. Varje år i mars ordnar de och klubben i Sundsvall en stor tävling som samlar säkert ett par hundra av de bästa fiskarna i Sverige. Den går på Björköfjärden, en kanske fem kilometer lång och två kilometer bred fjärd, som ser ut som en insjö men har kontakt med havet via ett smalt sund. Den håller ett väldigt fint bestånd av grov abborre och är välkänd i fiskekretsar. För någon vecka sedan annonserades på bloggen att det skulle ordnas en liten tävling där nu på första isarna, för de som hade tid och lust. Jag och Niklas hade definitivt lust - tid tog vi oss... :)

Det var tänkt att vi skulle ha blivit ett större gäng som åkte upp härifrån, men när det började dra ihop sig kom folk med den ena veka ursäkten efter den andra. Det hette att det var för långt och att det skulle bli för kallt, att det var julbord inplanerade, eller att någon unge behövde ses efter. Till sist var det bara jag och Niklas kvar, så vi tog hans skåpbil och drog iväg i fredags runt lunch. Vi hade tur och slapp den värsta snön som kom senare och kom upp till hotell Aina runt halv fem på eftermiddagen. Aina är ett litet familjeägt hotell med runt tio rum, där vi bott tidigare och trivts väldigt bra. En stor fördel är att beläggningen så här års är väldigt låg där och att det då känns som att man äger stället. Det finns tillgång till biljardbord och bastu och ett stort tv-rum med bekväma stolar, så det är mumma att gå omkring som en kung och göra lite vad man känner för.

Lite senare på fredagkvällen kom ett par halvbekanta från Köping fram. De skulle också fiska och det blev lite skitsnack och drickande innan läggdags. Jag och Niklas hade tjuvstartat med uppladdningen och var lite smårunda när vi fick besök. Jag vill minnas att jag strödde ut diverse SMS av bara farten, men det var nog inget farligt. ;) På slutet började jag få lite ont i huvudet och blev lite irriterad på Köpingsbornas gapande (de gjorde sitt yttersta för att dricka ikapp och blev allt mer högljudda). Till sist drog de sig dock tillbaka och jag fick försöka somna ifred.

På lördagmorgonen var jag avgjort en smula darrig och hade en smak som av gammalt hönshus i munnen. Niklas klagade på huvudvärk. Men det var bara att bita ihop och göra sig i ordning. Hur vi än mådde själva så var det värre med Köpingsborna. När vi skulle till att åka hade de fortfarande inte visat sig, så Niklas dunkade hårt på deras dörr. Det hördes någon som suckade ljudligt och efter en stund öppnade den ene av bröderna med en härjad uppsyn - de båda hade tydligen fortsatt med laddningen till klockan fyra på morgonen! När jag och Niklas precis skulle till att åka, hördes ett rop från en balkong. Det var bröderna som hade provblåst i en medhavd alkometer och fått resultaten 0,7 respektive 0,8 promille. Vi tyckte att det var bäst att ta med dem i bilen, hellre än att de satte sig och vinglade iväg själva...

Det var lite rått på lördagmorgonen, men när jag och de andra 40 deltagarna gick iväg ut på isen så trodde vi att det skulle bli varmare allt eftersom. Det kunde vi glömma! Istället blev det ett väderomslag, vilket innebar att det bara blev kallare ju längre dagen gick. Sista timmen frös jag som en hund. :) Fisket gick åt skogen också. Niklas hade fått bra på den senaste tävlingen på fjärden i mars och naturligtvis hade han området inprickat på sin GPS. Innan tävlingen gjorde vi upp den genialiska planen att ta sikte på ett grund och sedan fiska oss bortåt över ett flak med ett djup på 9-10 meter tills vi hittade fisken. Efter en dryg timme hade jag fyra små abborrar och Niklas två, så det var ingen succe direkt. De andra fiskarna hade samlats i två stora klungor, men dumma som vi var fortsatte vi att söka på varsitt håll. Jag närmade mig den ena klungan på slutet och fick lite abborre, men det var så dags då det! Vid invägningen hade jag lite över 4 kg, medan dagens vinnare hade över 20! Värst av allt var att Niklas hade ett hekto mer än mig och jag blev förstås hånad resten av dagen. :)

Hemma på hotellet tröstade vi oss med bastu och någon öl - även om vi medvetet tog det betydligt lugnare med drickat än kvällen innan. Vi fick besök också av några fiskebekanta från trakten som vi lärt känna vid tidigare fisken. Det var mycket trevligt och vi satt och surrade i stora tv-rummet fram till midnatt. Vi beställde pizza från ett ställe som hade utkörning och rätt som det var kom det in ett bud med diverse godsaker att smaska på. :)

På söndagen var jag revanschsugen - både för att jag hade fått så dåligt och för att jag hade fått stryk av Niklas. Det var självklart att jag skulle gå till det ställe där de hade vunnit dagen innan. Det var åtskilliga andra som hade liknande planer, men det gjorde mig inget. Efter en halvtimmes rask marsch var jag framme och den här dagen var det helt annat fiske för min del. Efter en stund kom jag på ett riktigt kanonhål, där jag fick säkert trettio abborrar - många skapliga på 1-3 hekto! Sedan höll jag mig i samma område och fick fin fisk lite hela tiden. Niklas satt i närheten och drog han också och jag var rädd att jag skulle åka på stryk. Mot slutet var min fiskeskrylla full med fisk - första gången det har hänt mig sen jag köpte min nuvarande stora "fiskeryggsäck" - och jag fick lov att tömma ur i en påse för att få plats med mer!

Promenaden hem var en smula dryg, med tanke på att jag hade en hel del fisk att släpa på. Jag var fullständigt säker på att jag hade krossat mitt tidigare personbästa, så det var bara att kämpa på. Niklas hade slutat tidigare för att kunna bära in sin fångst utan att stressa och det syntes lång väg när jag närmade mig parkeringen att han hade bra med fisk i sina påsar (han hade ställt ur två välfyllda påsar bredvid bilen). Men när jag hällde ur min fångst ur skryllan visade det sig glädjande nog att jag troligen hade mer än honom. Vid invägningen visade det sig att jag hade fått ihop hela 19,5 kg, medan Niklas hade 17,9 kg. Det var överlag riktiga fantasivikter och arrangörerna fick ta hand om en hel massa matabborre efter tävlingen. Vid prisutdelningen visade det sig att jag kom på femte plats - klart godkänt med tanke på konkurrensen. Niklas fick inte ens pris och det var på sitt sätt mycket glädjande. ;)

När fisket var över var det bara att påbörja den långa hemresan. Det tog sin lilla tid p g a vissa störningar på E4, men halv tio på kvällen var jag äntligen hemma i Västerås. Det var bara att bryta ihop och lägga sig och sova och förbereda sig inför en härlig arbetsvecka... :)