schtellans

Det var kanske årets varmaste dag idag och svetten rann. Som tur är går det ju att duscha och bada! Mot kvällen tornade det upp sig mörka moln på himlen och även om det vare sig blev åska eller regn så blev det genast svalare. Nu är det kanske 20 plusgrader ute - så skönt!

Jag och Henrik var ut på Olov Jons Damm en sväng. Först stod vi på stranden och metade betesfisk och kollade ifall det skulle börja åska, men när det såg lugnt ut åkte vi ut med båt. Det var rätt trögt minst sagt. Henrik fick en gädda medan jag höll på och gjorde í ordning mina grejer, sedan åkte vi runt på flera ställen utan resultat. Till sist fick jag en mindre abborre när vi stannade vid ett grund. Jag missade även ett par napp, men det blev inte någon mer fisk för vare sig mig eller Henrik. 1-1 slutade vår tävling. :P

Nu ska jag åka ut på landet någon dag igen. Jag återkommer väl till civilisationen senare, när det är dags för de sista förberedelserna inför nästa veckas Jämtlandsäventyr. Men den som vill kan ju alltid höra av sig, via sms, telefon, röksignaler eller dylikt. :D

Varmt är det! Klockan är snart nio på kvällen, men det var inte förrän alldeles nyligen som termometern gick under 30-strecket. Visst kunde jag sticka och bada, men risken är stor att jag skulle vara varm igen innan jag kom hem. :)

Jag har varit i stugan några dagar, men kände mig allmänt uttråkad och ville ha lite ombyte. Alltså tog jag mig till Sala och ringde runt bland kompisar för att hitta något lämpligt offer att terrorisera. "Alltid är det väl någon som har tid", tänkte jag. Men utfallet av min telefonrunda blev synnerligen klent: på sex samtal fick jag tre svar - och ingen av de personerna hade tid med mig! :D

Alltså sitter jag och är ännu mer uttråkad än jag hade varit uppe i stugan! Det är till att vara populär.. :P

Jag var ute en sväng på sjön Snyten igår och fiskade. Visserligen har jag ingen fungerande motor, men man är väl inte sämre karl än att man kan ro dit man ska. :)

Till att börja med provade jag att ro runt en udde och in i en vik. Ibland stannade jag båden för att kasta lite med spinnare och ibland rodde jag sakta med spinnaren släpandes efter båten, men det hände inte någonting. Det enda jag fick på kroken var en mussla en gång och lite sjögräs vid ett par andra tillfällen. När jag hade tagit mig runt hela viken rodde jag iväg mot ett par öar och ankrade upp. Efter några kast lyckades jag få på en liten gädda - på 3-4 hekto eller nåt. Eftersom jag inte tänkte spara den, släppte jag loss den vid båten.

Jag fortsatte att fiska mig längre bort och mellanlandade vid ett grund där det ibland har nappat vid tidigare tillfällen. Nu var det dock inga fiskar hemma. Solen gassade och jag började fundera på att ge upp hela fisketuren, men då fick jag syn på ett gäng måsar som höll på och dök och hade sig en bit bort och då kände jag mig tvungen att ro dit och kolla läget. :P Dykande måsar brukar tyda på att något - förhoppningsvis ett gäng abborrar eller gösar - jagar upp ett stim småfisk till ytan. Måsarna ser väldigt bra uppifrån luften och de är inte sena att ta chansen att plocka åt sig lite småfisk. Kommer man till ett sådant ställe kan man ha ett bra fiske och jag satte full fräs med årorna och rodde för glatta livet mot platsen. :P

Väl på plats så skvätte det fisk lite här och var runt båten. Det var troligen ett stort gäng abborrar som hade full hallabaloo och det smackade högt (ungefär som ljudliga smällkyssar) när de gick upp till ytan och nappade efter småfiskar. Men tror ni att det nappade på mina drag? Icke! Jag provade spinnare, wobblers och jibbar - men inget funkade. Jag vevade in snabbt ibland och långsamt ibland, fiskade uppe vid ytan och nere vid botten - men inget hände. Det hade förmodligen varit kalas att ha levande småfisk med som agn, men eftersom jag inte hade det fick jag improvisera lite.

En jigg är en liten gummigrej, som vanligen ser ut som något maskliknande eller som något fiskliknande. Vanligen sätter man jiggen på en särskild krok, en som har en blykula fastlödd i änden för att betet ska få lite tyngd. Sedan kastar man ut och vevar in den med ojämn hastighet, så att den liksom studsar fram över botten. Min ide var att ta en gummijigg som liknade en fisk, men använda en vanlig krok istället för en med tyngd på och på så vis få ett bete som rörde sig som en fisk och gick alldeles uppe i ytan.

När jag hade fifflat lite kastade jag ut och började ro med gummifisken släpande kanske 15 meter efter båten. Det dröjde inte länge förrän en måsdjävel fick syn på gummifisken och nappade. Som tur var fastnade den inte utan spottade ut den, utstötte ett klagande "Kwoäääk!" och flydde fältet. Jag lät mig inte nedslås utan fortsatte fiska. Det visade sig att abborrarna faktiskt nappade på min metod! Jag fick flera efter varandra och hade även åtskilliga hugg där det var något som nafsade i jiggen utan att fastna. Så småningom ebbade nappruschen ut och jag såg mig om för att se var måsarna var någonstans.

De visade sig vara kanske hundra meter bort och det var bara att ta till årorna igen. När jag kom dit kastade jag ett par kast vid sidan av måsarna utan resultat, innan jag chansade och drog iväg gummifisken mitt in i flocken. När den landade han jag veva in några meter innan något gick upp till ytan och sög i sig den med ett glufs (jag såg plasket!). Sen blev det tungt! Det kändes direkt att det var en fin fisk och jag undrade om det var en gös eller kanske en skaplig gädda - jag hoppades på gös, eftersom de är godare att äta. :) Jag hade bara ett UL-spö (UL = UltraLätt) så det var bara att ta det försiktigt.

Fisken gjorde inga direkta långrusningar, utan simmade mest omkring runt båten och var allmänt tung. Den vägrade komma upp till ytan och om jag lyckades veva in en meter så drog den snart ut lika mycket igen. Efter 5-10 minuter började fisken tröttna och jag fick se en märklig fena bryta ytan och försvinna igen. Till sist kom fisken fram så att jag såg den och det visade sig vara... en asp!!!! Jag fick grepp om den drygt halvmeterlånga fisken och hivade in den i båten.

För er som inte vet, är aspen en sorts vitfisk och ser ut ungefär som en stor mört. Men den är en rovfisk och man kan få den på spinnare och drag om man har tur. Fisken är sällsynt och förekommer på ganska få ställen i landet. Själv har jag bara fått en pytteliten asp i mitt liv, så för mig var det här en sensation.

Egentligen kanske man ska släppa i såhär pass sällsynta fiskar, men jag kände att jag var tvungen att ta hem den om någon skulle tro mig. Aspen visade sig väga ungefär 2,5 kg och med de sista dropparna av batteri i digitalkameran tog jag denna bild. Referensföremålet är min ena sko med storlek 45. :)



Farsan fick för sig att rensa fisken och vi grillade den senare på kvällen. Smakmässigt var det en positiv överraskning: den hade fin konsistens på köttet, det var inte så farligt med ben och smaken var klart godkänd. :)

... så får man sitta och jäsa. :P

Jag är i Sala nu. I morse var jag iväg till bilverkstaden bredvid Jysk Bäddlager, vad den nu heter, och lämnade in min bil. Ett bromsrör skulle bytas ut och bilen skulle bli klar någon gång på eftermiddagen. Jag vet inte riktigt när det här "på eftermiddagen" blir, men de har mitt mobilnummer så att de kan ringa.

När jag hade lämnat bilen stod jag där utan annat färdmedel än mina fötter, så när jag ändå var ute kunde jag ta en långpromenad. Först gick jag inåt stan till och ut till OK, där jag köpte ett par drickor som jag lade i min ryggsäck som jag hade varit förutseende nog att ta med. Sedan blev det en tur som heter duga: Från Ok via Kungsängsskolan och längs Sörskogsleden ner till f d "Silverrasten", sedan upp förbi gruvområdet (Kristinaschaktet m m) och fram till f d Styrarsskolan, sedan till Måns Ols-serveringen, vidare längs Långforsens strand och bort på Skugganområdet. Där vände jag till sist och gick över Persdal och Salberga ner mot Dammarna. Det fick bli en vända kring dammarna också innan jag tog sista biten hem över stan. Det bör ha blivit bra mycket över en halvmil totalt, den saken är klar. :)

Nu är jag fikasugen. Vilken tur då att Schelins konditori inte ligger långt borta. :P

Igår blev det film, närmare bestämt "Last Man Standing" med Bruce Willis i huvudrollen.

Handlingen utspelar sig 1920-1930 någon gång i sydvästra USA. En ensam hårding utan känt namn - han kallar sig John Smith - kommer till den lilla hålan Jericho som ligger nära gränsen mot Mexico. Jericho är en delad stad där två spritsmugglarligor, en med italienare och en med irländare, kämpar om herraväldet. Smith ser chansen att tjäna en bra slant och låter sig lejas av än den ena sidan, än den andra - den sida där de fetaste pengarna finns för stunden. Till att börja med visar Smith en total principlöshet, men efterhand får han skäl att börja ta saker personligt. Han beslutar sig då för att försöka spela ut gängen mot varandra och få dem att utplåna varandra till sista man....

Akira Kurosawa gjorde för länge sedan filmen "Jojimbo - Livvakten", en svartvit rulle som har samma handling som denna film men utspelas i Japan och med en huvudperson som är samuraj. Senare gjordes spaghettiwesternfimen "För en handfull dollar", där Clint Eastwood är en bister revolverman som rider in i en by med två rivaliserande gäng. "Last Man Standing" kom sist och blev den film av de tre som jag såg sist och det gjorde att en hel del av spänningen försvann då jag visste ungefär vad som komma skulle. Bruce Willis är väl hyggligt hård, men inte kan han tävla med "Clintan"! Får jag välja en favoritfilm av de här tre så får det bli "För en handfull dollar". Den filmen är värd 4 av 5 i betyg, den här är nog bara en 2:a. :)

Så, det var det. Idag har jag varit ute på Olov Jons Damm och metat. Det blev några abborrar som jag har rensat och paketerat nu. Det visar sig om jag går över till morfar med ett par, eller om det blir kattmat av alltihopa! :P

Nu ska jag ut på landet över helgen. Bye Bye!

.. till några mystiska filmer som har betats av under filmkvällar för länge sedan. :D

Jag är i Västerås för tillfället, för att ta hand om ett gigantiskt berg med tvätt. Jag vet inte varför jag har tillåtit berget att bli så stort, men gjort är gjort och nu är det bara att tvätta och se glad ut. Om torkrummet blir smockfullt och klädstrecket utanför kåken blir likaså, kanske det mesta blir upptvättat. Det är ju alltid något!

Jag besiktade bilen häromveckan också och fick tre anmärkningar:

1) Slut på spolarvätska till vindrutetorkarna (Det fanns två behållare och jag har tydligen fyllt på fel förut. Jag har trott att det har varit igenkorkat och inte bemödat mig om att göra något åt det.)

2) Inget hellyse på höger fram (Här var farsan inne och fifflade förut. Han fixade hellyset, men troligen blev det dålig kontakt när han klämde fast någon kabel... Det löser sig.)

3) Bromsröret höger bak var rostskadat och behövde bytas. Idag var jag och farsan iväg till OK, där vi lyfte upp bilen och kollade. Bromsröret går från höger bakdäck i en båge, under diverse balkar och längs med vänstra långsidan på bilen fram åt motorn till. Farsan konstaterade att det satt illa till och att han inte ville ge sig på eländet (själv är jag värdelös på mekande, så jag brukar konsultera farsan). Alltså åkte vi till en bilmek (den som ligger bredvid Jysk Bäddlager i Sala) och hörde oss för. Jag ska in dit med bilen på måndag för byte av bromsrör och det skulle gå på en dryg tusenlapp. Som hittat! :P

Vad mer? Jo, jag borde städa också i lägenheten. Men vi får allt se hur mycket inspiration för sådant som jag lyckas trolla fram. Det är vackert nog att jag tvättar. :D