Gran Torino
Midnatt råder, tyst det är i huset - om man nu bortser från musiken i mina hörlurar och knattrandet från tangentbordet. Samtidigt som jag sitter här och skriver, så har väl en hel hoper arbetare precis kommit hem från jobbet och börjat förbereda sig för att sova. Sova ska jag också, men jag är mer utvilad än de andra eftersom jag inte har jobbat idag. Efter sju arbetsdagar i rad var det min tur att vara ledig idag och det är först i morgon klockan 14 som min arbetsvecka börjar.
I morse vaknade jag i Sala. Strax därefter ringde jag Krister i Harbo och hörde om han var fiskesugen. Det var han märkligt nog inte, utan han ställde in med motiveringen att det var skitväder där ute. Det lät märkligt - det finns ju inget sådant som dåligt fiskeväder... :P
Plan B blev att äta frukost och gå ner till Synsam-butiken för att se om J jobbade. Det gjorde han förstås inte, utan han var hemma och gödde ungen och vaktade tanten. ;) Det är då förfärligt vad folk har dålig arbetsmoral! :D
Plan C hade jag helst skjutit upp till eftermiddagen, för den gick ut på att jag skulle åka till Västerås och tvätta. Men vad gör man? Min tvättkorg var rågad och räckte till tre maskiner. Nu är tvättkorgen tom och torkrummet fullt och jag har ställt väckarklockan på strax före åtta, så att jag hinner in och rensa undan kläderna innan hyresvärdens kärring ska ha tvättstugan. Det blir väl till att ragla in som en zombie, lasta på allt som går över axeln och sen vagga in i lyan och kvarta ett par timmar till. Sovmorgnar ska utnyttjas! :)
Nyligen såg jag klar filmen Gran Torino, med Clint Eastwood i huvudrollen. Han spelar Walt, en gammal veteran från Koreakriget, som bor ensam med sin hund i ett hus i ett ruffigt område. Walt är en grinig och fördomsfull typ, allmänt trött på livet, som plågas både av sina ohängda släktingar och sina dåliga lungor. I kåken bredvid bor en familj asiater och till att börja med vill Walt inte veta av dem - särskilt inte efter att familjens son försökt stjäla hans bil, en gammal fin Gran Torino. Av en händelse blir dock den gamle enstöringen bekant med den asiatiska familjen och lär känna dem alltmer. När ett ligistgäng börjar trakassera familjen, bestämmer sig Walt för att ingripa....
Gran Torino är en sevärd men inte så originell film. Clint Eastwood gör en rollfigur som till en början liknar dem som han gjorde på "den gamla goda tiden": den gamle Walt talar väsande och kortfattat och kommunicerar mer med hotfulla blickar än med ord. Men Eastwood har blivit mjukare och försonligare med åren och hans karaktär visar efter hand upp allt fler mänskliga drag. Det hela känns klart trovärdigt och rolltolkningen är nog det bästa med filmen. Mitt betyg får bli 3 av 5, till en sevärd men kanske inte så ovanlig rulle. :)
Nu ska jag sova!
I morse vaknade jag i Sala. Strax därefter ringde jag Krister i Harbo och hörde om han var fiskesugen. Det var han märkligt nog inte, utan han ställde in med motiveringen att det var skitväder där ute. Det lät märkligt - det finns ju inget sådant som dåligt fiskeväder... :P
Plan B blev att äta frukost och gå ner till Synsam-butiken för att se om J jobbade. Det gjorde han förstås inte, utan han var hemma och gödde ungen och vaktade tanten. ;) Det är då förfärligt vad folk har dålig arbetsmoral! :D
Plan C hade jag helst skjutit upp till eftermiddagen, för den gick ut på att jag skulle åka till Västerås och tvätta. Men vad gör man? Min tvättkorg var rågad och räckte till tre maskiner. Nu är tvättkorgen tom och torkrummet fullt och jag har ställt väckarklockan på strax före åtta, så att jag hinner in och rensa undan kläderna innan hyresvärdens kärring ska ha tvättstugan. Det blir väl till att ragla in som en zombie, lasta på allt som går över axeln och sen vagga in i lyan och kvarta ett par timmar till. Sovmorgnar ska utnyttjas! :)
Nyligen såg jag klar filmen Gran Torino, med Clint Eastwood i huvudrollen. Han spelar Walt, en gammal veteran från Koreakriget, som bor ensam med sin hund i ett hus i ett ruffigt område. Walt är en grinig och fördomsfull typ, allmänt trött på livet, som plågas både av sina ohängda släktingar och sina dåliga lungor. I kåken bredvid bor en familj asiater och till att börja med vill Walt inte veta av dem - särskilt inte efter att familjens son försökt stjäla hans bil, en gammal fin Gran Torino. Av en händelse blir dock den gamle enstöringen bekant med den asiatiska familjen och lär känna dem alltmer. När ett ligistgäng börjar trakassera familjen, bestämmer sig Walt för att ingripa....
Gran Torino är en sevärd men inte så originell film. Clint Eastwood gör en rollfigur som till en början liknar dem som han gjorde på "den gamla goda tiden": den gamle Walt talar väsande och kortfattat och kommunicerar mer med hotfulla blickar än med ord. Men Eastwood har blivit mjukare och försonligare med åren och hans karaktär visar efter hand upp allt fler mänskliga drag. Det hela känns klart trovärdigt och rolltolkningen är nog det bästa med filmen. Mitt betyg får bli 3 av 5, till en sevärd men kanske inte så ovanlig rulle. :)
Nu ska jag sova!
Kommentarer
Postat av: djustd
Kikar in...Ha en fin dag, kram! =)
Trackback