Spritpropaganda
Detta är en gammal propagandabild som förmodligen var tänkt att stödja sidan som var för ett rusdrycksförbud i USA en gång i tiden. Men jag vet inte... Jag själv skulle nog hellre supa än gå i närkamp med någon av haggorna på bilden.. :P
Avdelningen gjutna namn
Skulle ni vilja bli behandlade av den här doktorn? Vad är oddsen för att man inte flinar en smula, när man läser på hennes namnbricka vad hon heter? :P
Det är låg humor, jag vet, men jag kunde inte låta bli! :)
Ingen sovmorgon
I morse gick jag upp klockan sex och strax därefter ringde telefonen. Det var Jocke från Harbo. Eftersom det "bara" var femton minus hos honom, tyckte han att vi skulle åka ut och angla på Tämnaren som vi hade planerat kvällen innan. Det var bara att slänga i sig lite frukost och åka iväg. Eftersom jag hade jobbat kväll dagen innan, blev det inte så mycket sömn.... bara att bita ihop.
Klockan åtta var jag framme och vi hoppade in i Jockes jeep. Det är en gammal häck som han mest har och nöjesåker i och den stora fördelen är att det nästan är omöligt att köra fast med den i snö. Därför tog vi den och åkte rätt ut på sjön och ut mot ett grund som vi skulle fiska bredvid. Där slog vi läger och började sätta ut angeldonen.
Om ni inte vet vad ett angeldon är så får ni googla, för jag orkar inte förklara här. I alla fall satte vi ut 16-17 stycken och satte oss i bilen och väntade. Mellan varven gick vi runt och rörde om i hålen med varsin pinne för att inte linan skulle frysa fast. Vid kyla kan man hälla i rödsprit i hålen om man inte är så nogräknad, eftersom det hindrar linan från att frysa fast. Tyvärr hade vi i princip ingen sprit, så vi fick vackert gå runt och knacka is var tjugonde minut.
När det nappar på ett angeldon, ser man det på att ett spröt ställer sig upp och flaggar. Det var inget kanonfiske idag, men vi fick ett tiotal fällningar under dagen i alla fall. Jag och Jocke turades om att springa på nappen - ibland tog vi bilen och körde fram till hålet om vi kände oss för lata för att springa i snön. :P Jocke fick fisk på alla sina napp - fyra gäddor som han släppte tillbaka och en fin gös på 4,5 kg som han tog hem och åt av till lunch. :)
Själv var jag länge oduglig, helt talanglös. :) Jag missade alla mina fyra första napp: två hade släppt kroken när jag kom fram till hålet, en drog ut lina när jag kom fram, men lossnade när jag gjorde mothugg och en satt på kroken ett tag, men lossnade strax under hålet. När det var min tur att springa och det femte nappet kom, var jag långt bort och fick göra en lång rusning i snön. Det frestade på min gamla kropp och när jag kom fram fick jag ett härligt sendrag i baksidan av låret. :D Jag ramlade bredvid hålet och kravlade mig fram för att ta tag i linan och när jag drog kändes det att det var en fin fisk på. Halvliggande och krälande i snön började jag hala in fisken och Jocke höll på att dö av skratt när han såg eländet. Till sist fick jag fram en tung klump till hålet och sträckte ner näven för att få grepp om huvudet. Upp kom en riktigt fin gädda - lätt dagens största fisk! Vi hade ingen våg (gösen vägde vi hemma hos jocke) med, men den var alla gånger på 7-8 kg. Den var säkert en meter lång och tämligen fet och välgödd. Efter ett par snabba bilder med Jockes mobilkamera släppte vi tillbaka gäddan. :)
Jocke fick ett samtal om ett jobb som han var tvungen att åka och ta, så vi plockade ihop runt klockan två på eftermiddagen. När jag väl kom till Sala kom tröttheten över mig i efterhand och jag fick däcka på soffan ett tag för att bli människa igen. :P
Klockan åtta var jag framme och vi hoppade in i Jockes jeep. Det är en gammal häck som han mest har och nöjesåker i och den stora fördelen är att det nästan är omöligt att köra fast med den i snö. Därför tog vi den och åkte rätt ut på sjön och ut mot ett grund som vi skulle fiska bredvid. Där slog vi läger och började sätta ut angeldonen.
Om ni inte vet vad ett angeldon är så får ni googla, för jag orkar inte förklara här. I alla fall satte vi ut 16-17 stycken och satte oss i bilen och väntade. Mellan varven gick vi runt och rörde om i hålen med varsin pinne för att inte linan skulle frysa fast. Vid kyla kan man hälla i rödsprit i hålen om man inte är så nogräknad, eftersom det hindrar linan från att frysa fast. Tyvärr hade vi i princip ingen sprit, så vi fick vackert gå runt och knacka is var tjugonde minut.
När det nappar på ett angeldon, ser man det på att ett spröt ställer sig upp och flaggar. Det var inget kanonfiske idag, men vi fick ett tiotal fällningar under dagen i alla fall. Jag och Jocke turades om att springa på nappen - ibland tog vi bilen och körde fram till hålet om vi kände oss för lata för att springa i snön. :P Jocke fick fisk på alla sina napp - fyra gäddor som han släppte tillbaka och en fin gös på 4,5 kg som han tog hem och åt av till lunch. :)
Själv var jag länge oduglig, helt talanglös. :) Jag missade alla mina fyra första napp: två hade släppt kroken när jag kom fram till hålet, en drog ut lina när jag kom fram, men lossnade när jag gjorde mothugg och en satt på kroken ett tag, men lossnade strax under hålet. När det var min tur att springa och det femte nappet kom, var jag långt bort och fick göra en lång rusning i snön. Det frestade på min gamla kropp och när jag kom fram fick jag ett härligt sendrag i baksidan av låret. :D Jag ramlade bredvid hålet och kravlade mig fram för att ta tag i linan och när jag drog kändes det att det var en fin fisk på. Halvliggande och krälande i snön började jag hala in fisken och Jocke höll på att dö av skratt när han såg eländet. Till sist fick jag fram en tung klump till hålet och sträckte ner näven för att få grepp om huvudet. Upp kom en riktigt fin gädda - lätt dagens största fisk! Vi hade ingen våg (gösen vägde vi hemma hos jocke) med, men den var alla gånger på 7-8 kg. Den var säkert en meter lång och tämligen fet och välgödd. Efter ett par snabba bilder med Jockes mobilkamera släppte vi tillbaka gäddan. :)
Jocke fick ett samtal om ett jobb som han var tvungen att åka och ta, så vi plockade ihop runt klockan två på eftermiddagen. När jag väl kom till Sala kom tröttheten över mig i efterhand och jag fick däcka på soffan ett tag för att bli människa igen. :P
Dagens staty
Om man som Charlotte Kalla kommer från en liten håla vid namn Tärendö, kan man tänka sig att en seger i OS gör en till byns absolut mest kända person (om man inte var det redan innan). Det kan då hända att något ljushuvud med lite att säga till om, beslutar sig för att det ska resas en staty över en. Men om man nu ska tillägnas en staty, vilket är generande i sig, vill man då att statyn ska se ut såhär? 
Vad ger ni den här statyn för betyg på en skala? Själv tycker jag att fröken Kalla här ser ut som en brun, svullen gorilla - med ett ansiktsuttryck som antingen tyder på dödsångest eller svår förstoppning. :D
Dagens snusk
Efter bowlingen fick jag se en snuskig historia, som en hade fått som sms till sin mobil. Jag tänkte dela med mig av den här, men eftersom historien är just snuskig skriver jag poängen lite skild från resten - bara av omtanke med känsliga personer. :P
På den lilla gården fanns många olika djur och av en händelse blev en häst och en mus allra bästa vänner. Hästen och musen var en dag ute och gick, när hästen råkade trampa ner i ett kärr. Hästen sjönk sakta men säkert och fast musen försökte, kunde han inte hjälpa sin kompis att komma upp. Då sprang musen hem till bondgården och snodde åt sig bondens bil, som av en händelse var en maffig Ferrari. Han körde fram till kanten av kärret, kastade ut ett rep och drog upp hästen med hjälp av bilen. De båda vännerna pustade sedan ut och var glada att allt hade gått så bra.
En annan dag när de båda vännerna var ute, var det musen som ramlade ner i ett kärr. Då vände sig hästen med bakdelen mot kärret och hukade sig så att musen kunde grabba tag i hans kuk. När hästen reste sig, följde musen med upp och kunde pusta ut på torra land.
Nu är frågan: Vad är sensmoralen i den här historian? Svaret finns längre ner....
Svar: Om man har kuk som en häst, kan man plocka upp en mus fast man inte har en ferrari. ;)
På den lilla gården fanns många olika djur och av en händelse blev en häst och en mus allra bästa vänner. Hästen och musen var en dag ute och gick, när hästen råkade trampa ner i ett kärr. Hästen sjönk sakta men säkert och fast musen försökte, kunde han inte hjälpa sin kompis att komma upp. Då sprang musen hem till bondgården och snodde åt sig bondens bil, som av en händelse var en maffig Ferrari. Han körde fram till kanten av kärret, kastade ut ett rep och drog upp hästen med hjälp av bilen. De båda vännerna pustade sedan ut och var glada att allt hade gått så bra.
En annan dag när de båda vännerna var ute, var det musen som ramlade ner i ett kärr. Då vände sig hästen med bakdelen mot kärret och hukade sig så att musen kunde grabba tag i hans kuk. När hästen reste sig, följde musen med upp och kunde pusta ut på torra land.
Nu är frågan: Vad är sensmoralen i den här historian? Svaret finns längre ner....
Svar: Om man har kuk som en häst, kan man plocka upp en mus fast man inte har en ferrari. ;)
Mellandag
Idag har det varit en mellandag, då jag har fått hitta på saker efterhand. Det blev lite av varje.
Klockan ringde klockan 06:00 och då kände jag mig som ett vrak. Tanken var att jag eventuellt skulle åka till Jocke i Harbo och att vi skulle ut på Tämnaren och angla, men när jag tittade ut och såg snön yra blev jag inte lika sugen. Jag ringde Jocke och vi kom överens om att ställa in fisket p g a ovädret. Det blev sängen några timmar till och jag kan inte säga att jag sörjde över det. :)
Mitten av dagen gick i slöhetens tecken. Jag tog fram filmen "Det", baserad på boken av Stephen King, och tittade. Den var lång och bitvis spännande, men jag minns boken som både mer omfattande och mer spännande. Hur som helst var det i alla fall väl investerad tid. När jag hade sett en bra stund tog filmen helt plötsligt slut och jag blev tämligen irriterad - jag har köpt en ofullständig film förut och det är ingen höjdare att inte få se slutet. Men sedan upptäckte jag att skivan var spårad på båda sidor. Jag chansade och vände helt kallt på den och se, där fanns resten av filmen. :D Jag får ta en titt på den andra filmen jag har som är "ofullständig" - det kanske funkar där också. :P
Mellan 17 och 18 var det bowling. En på jobbet känner han som driver bowlinghallen i Västerås - den i Bellevuestadion - och då och då fixar han så att vi får komma dit och bowla ganska billigt. Det kostade 120 spänn per bana och timme och eftersom vi var tre på min blev det 40 spänn per skalle. Vid sidan av det lade vi en tia var till en liten pott, som skulle delas lika mellan den dam och den herre som slog den bästa förstaserien. Där var jag hyggligt nära, men inte ända framme. Mina 131 poäng var 13 ifrån segrarens 143. Det var med andra ord inga proffs som spelade. :P
Efter bowlingen blev det pizza för min del. Sen har jag varit hemma och jäst ett tag. :)
Nu är det snart läggdags, eftersom jag ska upp och jobba i morgon. Ibland lär man offra sig för laget ;)
Klockan ringde klockan 06:00 och då kände jag mig som ett vrak. Tanken var att jag eventuellt skulle åka till Jocke i Harbo och att vi skulle ut på Tämnaren och angla, men när jag tittade ut och såg snön yra blev jag inte lika sugen. Jag ringde Jocke och vi kom överens om att ställa in fisket p g a ovädret. Det blev sängen några timmar till och jag kan inte säga att jag sörjde över det. :)
Mitten av dagen gick i slöhetens tecken. Jag tog fram filmen "Det", baserad på boken av Stephen King, och tittade. Den var lång och bitvis spännande, men jag minns boken som både mer omfattande och mer spännande. Hur som helst var det i alla fall väl investerad tid. När jag hade sett en bra stund tog filmen helt plötsligt slut och jag blev tämligen irriterad - jag har köpt en ofullständig film förut och det är ingen höjdare att inte få se slutet. Men sedan upptäckte jag att skivan var spårad på båda sidor. Jag chansade och vände helt kallt på den och se, där fanns resten av filmen. :D Jag får ta en titt på den andra filmen jag har som är "ofullständig" - det kanske funkar där också. :P
Mellan 17 och 18 var det bowling. En på jobbet känner han som driver bowlinghallen i Västerås - den i Bellevuestadion - och då och då fixar han så att vi får komma dit och bowla ganska billigt. Det kostade 120 spänn per bana och timme och eftersom vi var tre på min blev det 40 spänn per skalle. Vid sidan av det lade vi en tia var till en liten pott, som skulle delas lika mellan den dam och den herre som slog den bästa förstaserien. Där var jag hyggligt nära, men inte ända framme. Mina 131 poäng var 13 ifrån segrarens 143. Det var med andra ord inga proffs som spelade. :P
Efter bowlingen blev det pizza för min del. Sen har jag varit hemma och jäst ett tag. :)
Nu är det snart läggdags, eftersom jag ska upp och jobba i morgon. Ibland lär man offra sig för laget ;)
Dubbelseger
I helgen gick ju fisket skapligt. Jag var med på två tävlingar och vann båda! Det är tveksamt om det har inträffat förut. :) Om man kan kalla det för en formtopp, så kommer den en aning tidigt. Det är ju först nästa helg som det är DM, den tävling som jag skulle vilja lyckas på. Vi får se...
Nu är det en vecka med kvällspass som gäller och det kan bli intressant. M började ju på kontoret för någon vecka sedan och istället fick vi in L. Det är alltid jobbigt när det kommer in en ny som ska läras upp och det tar tid innan personen blir självständig och kan klara sig själv. Det är ju nödvändigt att ha tålamod, men ibland önskar man att det skulle gå lite fortare. L verkar inte ha den riktiga fallenheten för att lära sig fort, så det hela kommer att ta ovanligt lång tid. Ibland känner jag att jag är för gammal för sånt här upplärningsarbete. ;)
Nu är det en vecka med kvällspass som gäller och det kan bli intressant. M började ju på kontoret för någon vecka sedan och istället fick vi in L. Det är alltid jobbigt när det kommer in en ny som ska läras upp och det tar tid innan personen blir självständig och kan klara sig själv. Det är ju nödvändigt att ha tålamod, men ibland önskar man att det skulle gå lite fortare. L verkar inte ha den riktiga fallenheten för att lära sig fort, så det hela kommer att ta ovanligt lång tid. Ibland känner jag att jag är för gammal för sånt här upplärningsarbete. ;)
Fredag
Jag var lite orolig, men jag överlevde dagen. Det blev lite irritation när ett par chefer kom in och försökte visa sig viktiga på eftermiddagen, men de försvann efter en stund. När det gäller det där andra så stod jag och funderade ett tag och kom fram till att jag nog överreagerade igår. Skit samma, liksom. Hon hälsade i alla fall, så jag behöver nog inte skämmas. ;)
Appropå skam så hittade jag ett klipp där en hyggligt känd person gör en cover på en känd låt av ett känt band. En cover kan vara ett sätt för en artist att hylla en annan artist, eller ett sätt för en nykomling att få en hit utan att komma på musik och text själv. Den här covern är ingetdera, utan är bara ett exempel på hur brist på självdistans och insikt kan få en person att göra bort sig rejält. Varför lät någon Loa Falkman sjunga "final countdown" och göra en pinsam video till på köpet? Den personen - och Loa själv - borde sätta sig i skamvrån. :D
Appropå skam så hittade jag ett klipp där en hyggligt känd person gör en cover på en känd låt av ett känt band. En cover kan vara ett sätt för en artist att hylla en annan artist, eller ett sätt för en nykomling att få en hit utan att komma på musik och text själv. Den här covern är ingetdera, utan är bara ett exempel på hur brist på självdistans och insikt kan få en person att göra bort sig rejält. Varför lät någon Loa Falkman sjunga "final countdown" och göra en pinsam video till på köpet? Den personen - och Loa själv - borde sätta sig i skamvrån. :D
Morgondagen på jobbet...
.. lär bli den värsta på länge. Det är två som kommer att vara borta och samtidigt har vi mycket jobb. Visst kan vi få låna in folk, men då måste man ta sig tid att instruera dem och produktionen blir inte så mycket bättre totalt. Eftersom det är fredag ska maskinerna stängas ned, men ändå gå så länge som möjligt. Jag lär få hjälpa till in i det sista - och det kan bli övertid.
Ändå är inte det det värsta.
Jag har länge glatt mig åt en ljuv uppenbarelse - vänlig och gladlynt, med ögon som glittrar när hon ler. Tills idag har jag nöjt mig med att beundra, drömma och önska. Tills idag har jag insett mina begränsningar och tänkt som jag brukar när jag ser en fin tjej: "Hon är fin - för fin för dig. Hon förtjänar någon bättre än du och du blir bara ledsen om du försöker något". Men idag... Jag var utmattad när jag kom hem och det måste ha varit tröttheten som gjorde att jag sänkte garden.
Facebook är en farlig sida där man kan göra bort sig inför hela sin bekantskapskrets, men jag hade åtminstone vett att skriva ett privat meddelande. "Jag tänkte gå på bio..." skrev jag "... och jag undrar om du ville följa med..". Det var en harmlös invit - harmlös men genomskinlig. En timme senare hade jag svaret. Nog skulle hon gå på bio alltid, skrev hon och skrattade, men hon hade planerat att göra det i sällskap med en annan. Det var klara besked, vänliga men bestämda. Hon skrattade och jag kände förtvivlan. Luften gick ur den uppblåsta ballongen.
I morgon ses vi igen. Hon jobbar på mitt jobb, exakt samma tider och på en avdelning nära min. Till råga på allt brukar hon fika med "mitt" fikagäng, en grupp på 5-6 personer som alltid sitter vid samma bord. Med andra ord får jag sitta där och känna mig moloken, medan hon kvittrar på som vanligt - lika strålande vacker i mina ögon. Jag får se, men inte röra - det är det någon annan som får. Det blir svårt att byta fikagäng utan att avslöja varför för de andra vid bordet, så jag får väl sitta kvar där och känna mig skamsen och utan illusioner. Hur kunde jag vara så dum?
Ändå är inte det det värsta.
Jag har länge glatt mig åt en ljuv uppenbarelse - vänlig och gladlynt, med ögon som glittrar när hon ler. Tills idag har jag nöjt mig med att beundra, drömma och önska. Tills idag har jag insett mina begränsningar och tänkt som jag brukar när jag ser en fin tjej: "Hon är fin - för fin för dig. Hon förtjänar någon bättre än du och du blir bara ledsen om du försöker något". Men idag... Jag var utmattad när jag kom hem och det måste ha varit tröttheten som gjorde att jag sänkte garden.
Facebook är en farlig sida där man kan göra bort sig inför hela sin bekantskapskrets, men jag hade åtminstone vett att skriva ett privat meddelande. "Jag tänkte gå på bio..." skrev jag "... och jag undrar om du ville följa med..". Det var en harmlös invit - harmlös men genomskinlig. En timme senare hade jag svaret. Nog skulle hon gå på bio alltid, skrev hon och skrattade, men hon hade planerat att göra det i sällskap med en annan. Det var klara besked, vänliga men bestämda. Hon skrattade och jag kände förtvivlan. Luften gick ur den uppblåsta ballongen.
I morgon ses vi igen. Hon jobbar på mitt jobb, exakt samma tider och på en avdelning nära min. Till råga på allt brukar hon fika med "mitt" fikagäng, en grupp på 5-6 personer som alltid sitter vid samma bord. Med andra ord får jag sitta där och känna mig moloken, medan hon kvittrar på som vanligt - lika strålande vacker i mina ögon. Jag får se, men inte röra - det är det någon annan som får. Det blir svårt att byta fikagäng utan att avslöja varför för de andra vid bordet, så jag får väl sitta kvar där och känna mig skamsen och utan illusioner. Hur kunde jag vara så dum?
