I morgon börjas det igen.
Semestern är slut snart. I morgon klockan 14 börjar jag jobba igen efter fyra veckors semester.
Det ska bli intressant att se om mina kollegor har ställt till med något sattyg när jag har varit borta. I varje fall lär hösten bli annorlunda jämfört med tidigare. Nu har Surrpelle slutat och tills vidare är jag ensam på mitt skift. Det får väl lov att gå, men det kommer nog att vara tråkigt att inte ha någon att djävlas med. På det viset var Surrpelle bra att ha till hands. Som det är nu kommer jag att vara ensam på min avdelning varje kväll från ca 16:30 och framåt och det lär bli rätt segt minst sagt.
Jag ringde faktiskt till jobbet en gång i förra veckan. Den gången var det för att höra hur det hade gått för Z. Z jobbar dagtid och blev tyvärr varslad tidigare. Han tog det inte så bra och var tämligen bitter och tjurig i början, men han samlade ihop sig och när jag gick på semester så var han samma goda arbetskamrat som förut. Eftersom orderläget tydligen har förbättrats, fick han förlängt en månad. Denna förlängning hade nu sträckts ut så att den omfattar även september - vilket var vad jag ville försäkra mig om när jag ringde. Om Z hade slutat under min semester hade jag nämligen velat vara med och avtacka honom. Nu får vi hoppas att han blir kvar ytterligare en tid sedan.
Så här har arbetsgången varit på jobbet, ungefär:
1: "Whaaa! Vi har inte så mycket jobb under sommarmånaderna...."
2: "Vi måste göra oss av med så här många."
3: "Du får vara kvar - men inte du."
4: "Ehm, vi skojade bara - eller egentligen inte. Vid närmare eftertanke behöver vi dig nog en månad till - men inte efter det."
5: "Du kan inte tänka dig att stanna en månad till?...."
Man kan ha åsikter om huruvida det här är ett respektfullt sätt att behandla sina medarbetare. Det har jag också, men jag ska nog inte vidareutveckla här. Man vet ju aldrig vem som läser.. :P
Det ska bli intressant att se om mina kollegor har ställt till med något sattyg när jag har varit borta. I varje fall lär hösten bli annorlunda jämfört med tidigare. Nu har Surrpelle slutat och tills vidare är jag ensam på mitt skift. Det får väl lov att gå, men det kommer nog att vara tråkigt att inte ha någon att djävlas med. På det viset var Surrpelle bra att ha till hands. Som det är nu kommer jag att vara ensam på min avdelning varje kväll från ca 16:30 och framåt och det lär bli rätt segt minst sagt.
Jag ringde faktiskt till jobbet en gång i förra veckan. Den gången var det för att höra hur det hade gått för Z. Z jobbar dagtid och blev tyvärr varslad tidigare. Han tog det inte så bra och var tämligen bitter och tjurig i början, men han samlade ihop sig och när jag gick på semester så var han samma goda arbetskamrat som förut. Eftersom orderläget tydligen har förbättrats, fick han förlängt en månad. Denna förlängning hade nu sträckts ut så att den omfattar även september - vilket var vad jag ville försäkra mig om när jag ringde. Om Z hade slutat under min semester hade jag nämligen velat vara med och avtacka honom. Nu får vi hoppas att han blir kvar ytterligare en tid sedan.
Så här har arbetsgången varit på jobbet, ungefär:
1: "Whaaa! Vi har inte så mycket jobb under sommarmånaderna...."
2: "Vi måste göra oss av med så här många."
3: "Du får vara kvar - men inte du."
4: "Ehm, vi skojade bara - eller egentligen inte. Vid närmare eftertanke behöver vi dig nog en månad till - men inte efter det."
5: "Du kan inte tänka dig att stanna en månad till?...."
Man kan ha åsikter om huruvida det här är ett respektfullt sätt att behandla sina medarbetare. Det har jag också, men jag ska nog inte vidareutveckla här. Man vet ju aldrig vem som läser.. :P
Kommentarer
Trackback
